Foreningen Skånsk Fremtid 

Skånelandske nyheder 2009


Nyhederne fra 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999

22. december: Årtiets største trafiksucces er Øresundsbroen. Berlingske Tidende har bedt en række trafikeksperter om en vurdering i dagens avis, og de peger samstemmende på Øresundsbroen. Hver dag rejser 70.000 mennesker over broen i bil eller tog, og både antallet af tog og passagerer er i dag større over Øresund end over Storebælt. Det er først og fremmest Øresundsbroens store betydning for lokalområderne Malmø og København, som er kommet bag på trafikeksperterne. Siden åbningen er pendlertrafikken på Øresund syvdoblet. Der kører i gennemsnit 3,4 tog i timen over broen i hver retning døgnet rundt. Godt 60 pct. af passagererne i øresundstogene er job- eller studiependlere.

2. december: Ønsket om at få Jyske Lov hjem fra Sverige løber nu ind i historiske vanskeligheder, skriver Ritzau. Ifølge Det Kongelige Bibliotek er den svenske Jyske Lov nemlig slet ikke et krigsbytte fra svenskekrigene i 1600-tallet men blot en kopi. Jyske Lov er kommet til Sverige på et senere tidspunkt end tidligere antaget og dukker således først op i historien i 1717, hævder museet. Det pågældende dokument, Codex Holmiensis c 37, er ikke en original nedskrift fra 1241, hvor Jyske Lov blev givet på Vordingborg Landsting. I stedet er det en senere afskrift, som godt nok anses for at være den ældste blandt de bevarede tekstkilder af Jyske Lov, men som ellers ikke adskiller sig fra andre samtidige, senere afskrifter der befinder sig i svensk, tysk og dansk eje, påstår vores kongelige bibliotek videre.
Det er dog et problematisk argument, som det kongelige bibliotek har vovet sig ud i, hvis Ritzaus gengivelse står til troende. Cod Holm C 37 beskrives her som "bare en kopi", hvilket er rigtig nok - isoleret set; men man glemmer at nævne, at dette gælder samtlige andre af de ældste håndskrifter af vore danske landskabslove. Bortset fra selvmodsigelsen i, at håndskrifter omtales som "samtidige, senere", er indholdet i udsagnet direkte forkert, idet netop de ældste håndskrifter af landskabslovene forefindes i en sprogform, som i senere afskrifter gradvist ændres/moderniseres/forklares, så eftertiden kunne få mening i det efterhånden vanskeligt forståelige ældre gammeldanske sprog. Man kan i forbindelse med den afskriftsmæssige overlevering af f.eks. Skånske Lov se, at senere tiders afskrivere ikke længere helt har forstået de gamle grammatiske former og gloser, hvorfor teksten gradvist korrumperes - dog ikke fatalt. Afskriverne "forbedrer" teksten fra afskrift til afskrift, således at 1500-tals formen af Skånske Lov afviger en del fra "originalen" i de ældste håndskrifter. Derfor er de tidligste manuskripter af såvel Jydske Lov som Skånske Lov af central betydning, hvis man vil studere såvel det danske sprogs udvikling og det retslige indhold. Hertil kommer naturligvis det "følelsesmæssige": nemlig, at de ældst bevarede afskrifter af den tidligste codificering af landskabslovene fysisk burde befinde sig nær de områder i Danmark, de vedrører.
I en artikel i
Fund og Forskning 34 (2004) sansynliggøres det, at Holm C 37 har befundet sig i Danmark frem til det tidsspunkt, hvor det først er registreret i de stockholmske kataloger i 1717, idet håndskriftet indeholder en penneprøve ""Bisp Muwss i Ribe er mit rethe Naffuen", som i artiklen identificeres med Christian Muus (d. 1717), biskop i Ribe 1701-1712. En forklaring på hvordan det er kommet til Stockholm i løbet af 1700-tallet kan ikke gives.
Kulturminister Carina Christensen som tidligere har lovet Folketinget at gå videre med det særlige problem, har nu bedt Det Kongelige Bibliotek tage kontakt til Kungliga Bibliotek i Stockholm for at drøfte en mulig tilbagelevering af den omstridte jyske lov. De røvede danske kulturskatte i Sverige har siden 1996 stået på Dansk Folkepartis ønskeseddel, og skiftende regeringer har - i større eller mindre grad - støttet ønsket. Indtil nu er det dog ikke lykkedes at få tilbageleveret de danske kulturskatte fra svenskekrigene i 1600-tallet. Blandt de danske kulturværdier i Sverige er - ud over Jyske Lov - blandt andet også Margrethe I's brudekjole. Sidstnævnte får svenskerne - og det kongelige bibliotek - dog problemer med at hævde er en kopi.

23. november: Svend Poulsen Gønges æt eftersøges i anledning af det formodede 400 år for hans "Gøngehøvdingens" fødsel, skriver Clifford Johansen i Kristianstadsbladet. Johansen fortæller om hans egen morfar i Næstved som fortalte ham da han var lille: "Du skal vide een ting: Din tip-tip-tip-tip-tip-tip-tip-oldefar var "Gøngehøvdingen". Det har vi altid husket i vores familie." Johansens voksede op i Göteborg, men havnede senere i Gønge i Skåne som journalist: "En dag stod jag vid hembygdsgården i Broby och ögat föll på minnesstenen som restes på 1950-talet över "Söner och döttrar i Göinge". Plötsligt skalv det till. Svend Pofvelsen. Ett namn jag mindes. Göingehövdingen. Vad gjorde han där? Just där var det förstås inristat för att han kom från bygden. Men varifrån?
Det vet man fortfarande inte. Hos författaren Cederberg är han född i Verum, moderna teorier utgår från att det var i Skeinge i Osby. Inte ens när han är född är säkert, men man har enats om att anta det var 1610. Han sägs även ha bott i Laholm och Knäred.
Göingehövdingen var en dansk krigare som organiserade snapphanar och fick majors grad. Efter krigen förlänades han Lundby Gård på södra Själland av den danske kungen. En gård han inte klarade att behålla, och i slutet av levnaden sägs han ha bott i ett enkelt gatuhus mittemot Lundby kyrka i södra Själland där han slutligen dog, mellan 1679 och 1681.
Om min släkthistoria stämmer, så har en del av släktgrenen vandrat från Skåne till Själland till Göteborg för att nu åter vara "hemma" i nordöstra Skåne.
I augusti ska 400-årsminnet av födelsen uppmärksammas. En dansk förening i Lundby jobbar för fullt med arrangemangen och planerar även att ordna aktiviteter i Osby. De vill också veta om det finns fler ättlingar till Göingehövdingen.
Är ni det, så kontakta mig och jag ska vidarebefordra uppgifterna. Annars går föreningen att hitta på http://www.lundbyweb.dk/kategorier/FSG/index.htm"
Hvis nogle kan hjælpe Johansen, opfordres de hermed til at gøre det.

21. oktober: Stiftelsen Uppåkra arkeologiska center trådte i onsdags sammen for første gang, skriver Sydsvenska Dagbladet. Michael Sandin, konservativ medlem i Stavnstrup byråd, valgtes formand og Rolf Tufvesson, kristdemokrat i Region Skåne, som næstformand. Opager - forsvensket til Uppåkra - antages at have været et vigtigt politisk og kulturelt centrum under jernalderen. Store og bemærkelsesværdige fund er gjort. Tufvesson har kaldt det "Nordens Pompeji". Stiftelsen vil arbejde for at øge kendskabet til Opagers rolle i det første årtusind efter kristi fødsel. Blandt målsætningerne er at opføre et arkæologisk oplevelsescenter.

31. august: Kampen mod grænsehindringer mellem Skåne og Sjælland bør prioriteres, skriver Pia Kinhult (moderat) fra Region Skåne og Michael Lange (Venstre) fra Region Hovedstaden, i en fælles kronik i Sydsvenska Dagbladet. De skriver bl.a.: "Nu är det snart tio år sedan Öresundsbron öppnades och blev en symbol för integrationen över Sundet. Därmed togs ett stort steg för att öka samhörigheten mellan Skåne och Själland.
Integreringen av våra landsändar är dock en process som är beroende av en rad olika insatser. En av dessa är möjligheten att söka stöd genom EU:s Interreg-program för gränsöverskridande samarbete. Bekämpandet av gränshinder och barriärer är en viktig del i att vända utvecklingen. [...] Samarbetet mellan Skåne och Själland lyfts ofta fram som en av anledningarna till de tidigare årens höga tillväxttakt i Öresundsregionen.
Det är inte längre möjligt att betrakta Skåne som en isolerad enhet då utmaningar som infrastruktur och arbetsmarknad i allt högre grad delas av våra grannar på andra sidan av Öresund.
Om problemen och utmaningarna är gemensamma är det genom samarbete som vi har de bästa förutsättningarna att hantera dem. Det är i ljuset av detta som stödet från Interreg IV A bör ses.
Öresundsregionen är redo att påbörja nästa kapitel i samarbetet mellan Skåne och Själland."

4. august: Amager Bladet bringer en lille historie om den skånske flagdag, som blev fejret i Dragør. Avisen skriver, at der tre steder blev holdt flagning med det skånske flag, der er rødt med et gult kors. Skåneflaget er et samlende symbol for Skånelandene (Halland, Blekinge, Skåne) og tillige Region Skånes officielle flag. Om sidstnævnte vil fortsætte, når Blegind i den kommende tid intensiverer samarbejdet med Region Skåne, vil tiden vise. I Skåne indførte man i 1967 den skånske flagdag, hvert år på den tredje søndag i juli. I årene 2004-2008 blev den skånske flagdag fejret i Slangerup, og i år foreslog lokalhistoriker Dines Bogø den trefoldige flagning med Skåneflaget i Dragør. Jørgen Palm Steffen bestyrelsesmedlem i Foreningen Skånsk Fremtid, førte ideen ud i livet ved sejlklubben på Nordre Mole og på Dragør Fort efter aftale. Flaget vajede også på Nordre Strand ved fyrtårnet på Strandstien. Herfra blev Foreningen Skånsk Fremtid i mange år ledet af stiftende formand, Kjeld B. Nilsson, i øvrigt tidligere chefredaktør på Amager Bladet.

26. juli: Årets Snaphanedage arrangeres i sommer for tredje år af Øster Gønge, Hesselholms og Osby kommuner. Formålet med dagene er at få opmærksomhed mod den nordøstlige del af Skåne og vise at der sker en masse ting. I den nordlige del kan man blandt andet deltage i en busrejse i Snaphaneland og høre om landskabets historie og skrøner. I Osby kunsthal vises udstilningen "Skåne efter Roskildefreden." Hesselholm havde fokuseret på Hovdal slot som er en del af snaphanehistorien, men lokkede også med spændende snaphanejagt for børnene. På Sporrekullegården kan man møde en "snaphanefamilie". En af beboerne forklarer til Kristianstadsbladets udsendte reporter: "Svenskarna gjorde samma misstag som alla krigsherrar gjort både före efter dem, man försökte inte vinna över folket genom att se till så samhället fungerade. Det blev i stället svåra umbärande för Skåningarna som haft all sin handel med övriga Danmark, när gränsen vid Öresund stängdes."

27. juni: Region Skåne åbner et nyt kontor ved Malmøs vestre havn. Adressen bliver Skåneland 1.

27. maj: Den "svenske by" i Brønshøj har fået mindesmærke, skriver Politiken i dag. Tre bronzestatuer blev afsløret som mindesmærke for den svenske belejring af København i 1659. Lars Cramer-Petersen, tidligere inspektør for Brønshøj Museum og forfatter til bogen "Danmarks skæbnetime - en beretning om svenskekrigene 1657-60", har stået i spidsen for en gruppe ildsjæle kaldet Torveinitiativet, der har kæmpet i godt seks år for at få lov til at mindes svenskerbyen med en statue. Statuerne fortæller historien om dengang i 1659, da kong Carl Gustaf stormede København for at udvide sit kongerige, men endte med at blive besejret. De skal fortælle om en tid, hvor svenskerne bosatte 30.000 mand i byen Carlstad, en by, der var bygget til soldaterne. Og en by, der efterlod Brønshøj kirke som den eneste bygning, der ikke blev smadret for at huse de svenske soldater og deres familier.
Københavns kulturborgmester Pia Allerslev var mødt frem for at vise sin opbakning til projektet. Blandt de op mod 200 tilhørere var også ægteparret Baltzersen. Til Politiken kunne de fortælle at de har fulgt projektet, som de også har bidraget til økonomisk, og giver en meget jordnær forklaring på deres interesse: "Vi graver jo ting op fra svenskernes lejr ude i vores have".

23. maj: Region Skåne vil have fælles porto for Øresundsregionen. Det koster seks svenske kroner at sende et brev fra Malmø til Stockholm, men tolv svenske kroner hvis det skal sendes til København. Fra København koster det otte danske kronor at sende brev til Malmø, og 5,5 danske kroner indenfor landet.
Nu ønsker Region Skåne at et nyt porto inføres som bliver fælles for Øresundsregionen. Nu når Posten i Sverige och Danmark fusioneres findes anledning til at overveje prisansættelsen i Øresund, skriver Pia Kinhult, formand for Regions Skånes tilvækstnævn, i en kommentar.

21. februar: Foreningen Skånsk Fremtid har i dag - i anledning af 350 året for "Stormen på København" - på Nationalmuseet afholdt seminariet "Fremtiden for Skånelandene", hvor Skånelandenes fremtid er i fokus. Mange skåninger deltog i forsvaret af hovedstaden fredag 21. (11.) februar 1659, men måtte alligevel se deres hjemegn (Skånelandene) forblive under svensk styre. Seminaret fandt sted ikke meget mere end et bøsseskud fra, hvor de hårdeste kampe fandt sted under "Stormen på København", på den præcise (solare) 350 års dag herfor. De indbudte oplægsholdere fortalte på denne baggrund om de fremtidige udsigter for Skånelandene, hvilke tiltag der anses for ønskværdige, og hvordan man kan organisere sig for at nå de opstillede mål. Blandt foredragsholderne var sproglærer og historisk guide Ingrid Dora Jarnbjer fra Helsingborg, formand i Stiftelsen Skånsk Framtid Göran Hansson fra Marieholm ved Landskrone, formand for organisationen Skånsk Frihet Aron Boström fra Christianstad, og Skånelandsbloggeren Johan Wadenbäck fra Malmø.

30. januar: Hvis man skulle have lyst til at høre Fredrik Persson beskrive sin afhandling om Skåne (se 2/1 nedenunder) kan man gense dette indslag fra svensk TV4's morgenprogram.

29. januar: Sydsvenska Dagbladets leder behandler den svenske regrings beslutning om at søsætte de såkaldte "regionkommuner". Avisen ser det som sin mission at advare mod for meget "Skåne". Således også i denne leder, hvor der advares mod "själva idén om Skåne", som desværre overskygger de positive elementer i lederen: "Men nya arbetsområden för inte bli ett självändamål. Regionmedborgarnas behov måste stå i centrum. Här har den moderatledda kritiken en poäng: region för regionens skull är ingen god idé. Region Skåne riskerar alltid att motiveras av själva idén om Skåne.
Ledstjärnan är och bör förbli rationell förvaltning och det regionala underifrånperspektivet: de folkvaldas uppdrag gör i huvudsak ut på att underlätta för medborgarna att leva och verka utan lokala begränsningar. Andra hoppfulla regioner kan ta lärdom av det skånska exemplet.
Region Skåne har kunnat leverera inom kommunikationer, kultur, arbetsmarknad, sjukvård, men även som part i den dansksvenska integrationen. Samtidigt har regionen hjälpt till att marknadsföra Skåne. Det skånska regionförsöket inspirerar nu systerregionerna Hovedstaden och Själland att gå vidare med den danska regionreformen. Öresundsregionen består ju sedan ett par är av tre politiska regioner. Som OECD påpekar i en ny kritisk rapport om Köpenhamns utveckling är det viktigt att samarbetet �ver Sundet f�rdjupas och påskyndas."

28. januar: Den svenske regering synes at have bøjet sig for presset mod en øget regionalisering. Skånska Dagbladets leder i dag sammenfatter situationen således: "�ven om riksdagens två största partier, socialdemokraterna och moderaterna, rymmer många som är motståndare till regiontanken och haft statsministrar - Göran Persson och Fredrik Reinfeldt - som stått i spetsen för motsträvigheten, så var gårdagens besked i regionfrågan väntat. När väl bollen sattes i rullning, genom regionförsöken i Skåne och Västra Götaland, skålle processen inte gå att stoppa.
I grunden är gårdagens besked från alliansregeringen efterlängtat och framsynt. Sverige tillhör i dag Europeiska unionen, EU, som långsiktigt gör nationsgränserna inom unionen mindre betydelsefulla. När nationalstatens infrastruktur, traditioner och kultur minskar i betydelse ökar regionernas i stället. Mycket av samarbetet på sikt i Europa kommer att ske på den regionala nivån, ungefär som det växande Öresundssamarbetet mellan Skåne och Köpenhamnsregionen," og: "Men f�re nästa val sker inga drastiska förändringar. Västra Götaland, och Skånes regionförsök permanentas och Halland och Gotland för sina ansökningar beviljade. Resten av Sverige för vänta på att ombilda länen till storregioner. Snabbare än så kan det heller inte gå, att slå ihop län är en besvärlig process som kräver noggrannhet.
Att det nu blev grönt ljus för en regionreform för däremot inte leda till att den regionala debatten avstannar. Fortfarande måste det ske en diskussion kring de exakta gränsdragningarna. För Skånes del är långtifrån frågan om att införliva delar av Småland och hela Blekinge färdigdiskuterad och det finns goda argument både för den nuvarande gränsdragningen och för en utvidgad region."

27. januar: Region Skåne har udsendt en pressemeddelelse hvori man udtrykker stor glæde over at Region Skåne gøres permanent i den nye regionaliseringsproces: "Nu är det klart - Region Skåne är här för att stanna! Alliansregeringens partiledare har enats om att de utökade befogenheter som Region Skåne haft på försök nu ska permanentas.
Det betyder att Region Skåne har fortsatt ansvar för näringsliv, kultur, kollektivtrafik och andra frågor som har med regional utveckling att göra.
Nuvarande maktfördelning mellan stat och region ska finnas kvar, vilket innebär att Region Skåne behåller beskattningsrätten."
Jerker Swanstein, den skånske regionstyrelses formand er tilfreds: "Jag är mycket nöjd med dagens tydliga besked från regeringen. Nu kan vi gemensamt kavla upp ärmarna och fortsätta det fantastiska arbete som redan bedrivits i 10 år. Skåne har en väldigt hög potential, och Region Skåne ska fortsätta spela en betydande roll i att utnyttja denna potential, siger Jerker Swanstein, regionstyrelsens ordförande i Region Skåne."

23. januar: Skånska Dagbladets chefredaktør, Jan A. Johansson, kritiserer i sin ugentlige kronik den svenske regerings passivitet i regionsspørgsmålet. Regeringen synes at sylte den regionale ansvarskomités betænkning pga. intern uenighed som isär skyldes statsminister Reinfeldts konsertive parti Moderaterna: "Ett flertal landsting från norr till s�der har ansökt om att få bilda regioner och de pågående regionf�rs�ken i Skåne och Västra Götaland har envist kråvt att få bli permanentade. Trots det har ingenting h�nt. Därför jäser det nu ute i landet. I veckan gick den samlade politiska ledningen f�r Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) till attack mot regeringen i en debattartikel i Svenska Dagbladet och menade att man lamslår regionreformen genom sin passivitet. Bland undertecknarna fanns pålitliga regionförespråkare som förste vice ordföranden Carola Gunnarsson (C) och Malmös Ilmar Reepalu (S), men också SKL:s moderate ordförande Anders Knape. Att Knape ställer sig i spetsen för kravet på handling från regeringens sida är förstås särskilt intressant, eftersom det är just moderaterna inom alliansen som bromsar en regionreform."
Johansson fortsätter: "Som SKL:s ledning framhåller är det särskilt olyckligt i de kristider som stundar. Politiskt kraftfulla regioner har betydligt bättre förutsättningar att bedriva en aktiv och regionalt anpassad arbetsmarknads- och näringspolitik. När skatteintäkterna nu viker kommer också en ny sjukvårdskris som brev på posten. Regional samordning är ett verksamt sätt att kunna ta strukturella grepp inom sjukvården för att få ut mer värd för varje skattekrona. Märkligt är det också att regeringen häromdagen utsågs landshövding Göran Tunhammar till regional varselsamordnare i krisens tecken för Skåne. De regionala utvecklings- och strukturfrågorna ligger ju faktiskt på Region Skåne och inte på lånsstyrelsen, även om gränsdragningen inte är glasklar. Nu utsågs också regionrådet Pia Kinhult som parhäst till Tunhammar, men hon lär inte ens ha varit tillfrågad i förväg."
Johansson opfordrer de övrige borgerlige partier til at tage affäre: "Den politiska enigheten ute i landet är bedövande. Det politiska trycket underifrån kommer att tillta i styrka. En klick moderater i Stockholm kan inte stoppa regionprojektet så länge till."
Syltningen af regionaliseringen skal man dog ikke begræde hvis resultatet bliver som beskrevet 27/5 2008.

2. januar: Fredrik Perssons afhandling "Skåne, den farliga halvön" (omtalt 11/10 2008) udkommet på forlaget Sekel anmeldes af Helmer Lång i Sydsvenska Dagbladet. Perssons afhandling giver en beskrivelse af den østensundske Skånelandsbevægelses udvikling som i det store og hele følger Henrik Perssons Skånelandsbevægelsens historie. Lång kalder det en "mycket fortjänstfull" beskrivelse til og med 60'erne. Men herefter stopper Lång sin lovprisning af Perssons værk for at "ifrågasätta fortsättningen", eftersom "Avsikten är uppenbarligen att beskriva den fortsatta Skånerörelsen som nationalistisk och inte kulturhistorisk samling." Lång er konkret utilfreds med beskrivelsen af "Skånska Akademien" som han var medstifter af i 1981. Han mener at Persson kobler Skånepartiet og "Skånska Akademien" (og Stiftelsen Skånsk Fremtid) urigtigt sammen, idet "Skånska Akademien" aldrig har haft noget med Skånepartiet at gøre og altid har været imod Skånepartiets målsætning om skånsk selvstændighed.
Undertegnede har læst afhandlingen og det skal retfærdigvis sige at den er mere sober end man får indtryk fra artiklen i Sydsvenska Dagbladet 11/10 - i hvert fald hvis man ser bort fra de moralske opstød i forord og efterord i afhandlingen.

Tilbage til hovedside.


Opdateres af Søren Madsen.