Skånelandske nyheder 2001

14. december: Lunds Universitet har nedsat en gruppe der skal kikke n�rmere p� universitetets museer, skriver LUM. Det er f�rst og fremmest det historiske museum, man skal koncentrere sig om, og derfor har den nedsatte arbejdsgruppe f�et direktivet at "ge Historiska museet en stabil grund f�r fortsatt verksamhet och organisation." Arbejdsgruppen skal n� frem til en resultat i l�bet af for�ret 2002, og dens formand meddeler at han som udgangspunkt har et positivt syn p� museet. I arbejdsgruppen indg�r bl.a. museets chef Anders Ödman. Den ny arbejdsgruppe er nedsat fordi universitetets ledelse ikke var tilfreds med den unders�gelse de oprindeligt fik lavet om museerne (se 30/10).

7. december: Nu har kristdemokraterna i Sk�ne alligevel valgt den kendte stockholmer til spidskandidat til n�ste �rs rigsdagsvalg, som de 22/11 (se denne) ellers havde afvist. Kandidaten blev valgt efter at have berettet at han har boet halvdelen af sit liv i Sk�ne, og forsikret at han skam mentalt stadig er sk�ning, skriver Sydsvenska Dagbladet.

6. december: Tre ledende socialdemokrater i hallandske Varbjerg har foresl�et at hall�nderne fejrer Danmarks Grundlovsdag 5. juni istedet for Sveriges nationaldag 6. juni, skriver Hallands Nyheter (se ogs� 1/12). Forslaget blev i mandags godkendt af den lokale partiforening og vil blive dr�ftet p� partiets distriktskongress i Halland n�ste �r. En af bagm�ndene, Kaj Berntsson, siger at forslaget er seri�st ment og forklarer: "Sk�let till at motionen skrivits �r regionalpolitiskt. Vi h�r nere i S�dra Sverige m�ste skapa en egen identitet." Som det p�peges i forslaget er en v�sentlig del af hall�ndernes historie dansk.

4. december: I Kristianstadsbladet kommenterer de to socialdemokratiske sk�neparlamentarikere Uno Aldegren og Christine Axelsson i et brev til ledersiden de borgerliges kritik (se 27/11) af den socialdemokratiske regering. Socialdemokraterne i Sk�ne bakker det regionale selvstyre op, siger de to, og mener at kritikken af regeringen er forfejlet: "Vi menar att det st�rsta hotet mot en utveckling av det regionala sj�lvstyret i Sk�ne just nu inte �r en illvillig regering utan det faktum att de borgerliga sk�nska politikerna �gnar f�r mycket tid och kraft p� utk�mpa en strid som inte finns - mot en fiende som inte existerar! Att en del av de borgerliga f�retr�darna dessutom i tid och otid tjatar om "federationen", "moderlandet Danmark" och om ett "sj�lvst�ndigt Sk�ne" g�r inte saken b�ttre.
F�r att vinna och bibeh�lla det �vriga landets f�rtroende m�ste vi agera konstruktivt och m�lmedvetet. F�r att bef�sta det regionala sj�lvstyret m�ste vi visa att Sverige beh�ver ett starkt Sk�ne! Vi m�ste visa att vi vill bli tagna p� allvar!"

2. december: Den kendte astronom Tyge Brahe skal v�re omdrejningspunkt for ren�ssance�ret 2006 med arbejdstitlen Norden, ren�ssancen og Europa, skriver Politiken. Jens Vellev, ark�olog ved Aarhus Universitet og medansvarlig for projektet, forklarer til avisen: "Tyge Brahe var jo dansk-svensk, og med sin d�d i Prag havde han ogs� udblikket til Europa".
Man kunne have h�bet at Tyge Brahes p�st�ede svenskhed var manet i jorden efter det pinlige show i anledning af �resundsbroens �bning (se 3/6 2000). Men s�dan er det �benbart ikke. Og det afsl�rer desv�rre at den faglige kompetence har det skidt visse steder i den danske universitetsverden. Tyge Brahe var ikke "dansk-svensk". Han var "kun" dansk.

1. december: Sk�nska Dagbladets chefredakt�r Jan A. Johansson diskuterer i sin l�rdagskronik et forslag om at g�re Sveriges nationaldag den 6. juni til helligdag, som der virker til at v�re flertal for i rigsdagen. Nationaldagen fejres for at mindes den dag Gustav Vasa valgtes til konge 1523. Johansson p�peger at Sk�ne ikke tilh�rte Sverige p� det tidspunkt: "F�r sk�ningar �r den 6 juni faktiskt inte mycket at fira. Kanske hellre dagen innan, som �r Danmarks Grundlovsdag?" Desv�rre forts�tter Johansson umiddelbart efter med et "Sk�mt �sido," men det �ndrer ikke ved at han har gjort en vigtig pointe, for hvad har Gustav Vasa, og dermed "Nationaldagen", egentlig med Sk�ne eller Halland eller Blekinge at g�re? Det er jo ikke en tilf�ldighed at der p� Stortorvet i Malm� ligger en mindeplade som b�rer teksten "Under fredsm�tet 1524 drog p� denna plats den utl�ndska g�sten Gustav Vasa kniv mod den tyska k�pmannen Herman Iserh.".

30. november 2001: Norra Sk�ne hilser i dagens leder med tilfredshed Region Sk�nes fortsatte best�en og roser de regionale afdelinger af Sveriges to st�rste partier, socialdemokraterna og moderaterna: "Det �r inte mycket som f�renar socialdemokrater och moderater i det regionpolitiska vardagsarbetet men i sin inst�llning till fortsatt regionstyre, och i sina f�rs�k att �vertyga sina motstr�viga partiledningar, upptr�dde de lokala f�retr�darna f�r de b�da partierna som ler och l�nghalm. Det var anm�rkningsv�rt men ocks� ber�mv�rt att de tv� st�rsta partierna i Sk�neparlamentet kunde bilda gemensam front i en s� viktig demokratifr�ga. Men det v�cker ocks� farh�gor om inst�llningen p� h�gsta ort och bekr�ftar att visionen fr�n Gustav Vasas och Karl XI:s tid om en stark svensk centralmakt fortfarande lever och att den genast g�r sig bred om provinsen sl�pper efter det allra minsta. Att s�dana farh�gor har full t�ckning bekr�ftas av bitr�dande finansministern Lars-Erik L�vd�ns ilska �ver att Region Sk�ne distribuerat en folder d�r argument f�r fortsatt regionstyre redovisades."
Lederen kritiserer ogs� den svenske regerings fors�g p� at fjerne det sk�nske demokrati: "Demokratin �r aldrig sj�lvskriven. Den ska alltid vinnas tillbaka. Det g�ller �ven den form av regional demokrati som provats i Sk�ne och i n�gra andra lands�ndar. St�ndigt m�ste den motivera sitt fortbest�nd men inte gentemot utomparlamentarismen utan mot sina egna uppdragsgivare i riksdag och regering."

29. november 2001: Vilstrup Research har lavet en unders�gelse om danskernes kendskab til Sverige og Sk�ne for Svenska handelskontoret, Landskrones og Helsingborgs kommuner og Region Sk�ne. Helsingborgs Dagblads udsendte reporter p� Vilstrups pressem�de beretter i dagens avis: "Resultatet �r nedsl�ende, Sk�ne �r obruten mark f�r de flesta danskarna. Sverige och Sk�ne �r vacker natur och kultur f�r dansken, och Sk�ne ligger b�de kulturellt och historiskt n�rmare K�penhamn �n Stockholm. Men sju av tio danskar kan inte spontant n�mna n�gra turistm�l i Sk�ne." En af bagm�ndene bag unders�gelsen, Gustaf Hamilton fra Utvecklingsstiftelsen i Landskrone, udtrykker det s�ledes i avisen: "Danskarna vet lika litet om Sk�ne som vi vet om Vitryssland."
Men der er ikke noget at undre sig over. Historiel�sheden er enorm. Ogs� blandt de mange journalister, der tager over Broen og beretter historier fra "Sverige", som man kunne se et eksempel p� i g�rsdagens TV-avis. Indslaget handlede s�m�nd om - Vilstrups unders�gelse.
G�r man ind og l�ser unders�gelsen ser man dog at ikke alt er lige elendigt. F.eks. siger 54% af de adspurgte at danskerne generelt godt lide sk�ninger, mens at kun 43% mener at danskerne generelt kan lide svenskere. At der blandt danskere trods alt synes at findes en evne til at skelne mellem sk�ninger og svenskere understreges ogs� af den kvalitative del af unders�gelsen, hvor man kan l�se om opfattelsen: "Den typiske forskel er en mental/kulturel kontrast mellem Sk�ne og "Sverige/Stockholm" i form af sprog- og kulturforskelle. Tilsvarende knyttes Sk�ne t�t p� Danmark/K�benhavn b�de kulturelt, uddannelses- og arbejdsm�ssigt: "K�benhavn er nok for mange sk�ninge mere en hovedstad end Stockholm"."
At unders�gelsen har valgt at betragte sk�ninger og svenskere for sig b�r roses. Det g�r den b�de redelig og brugbar. Andre kunne l�re af det.

28. november 2001: De sk�nske aviser beretter idag godt nyt. Det udvalg, der skulle se p� den svenske regerings regionsforslag, er n�et til enighed om at lade regionsfors�gene i Sk�ne og V�stra G�taland forts�tte uantastet. Regeringsforslaget om at oprette s�kaldte samverkansorgan kommer dog til at g�lde alle andre steder og alts� ogs� i Halland og Blekinge.
Sk�nska Dagbladet har indhentet kommentarer fra ledende regionale politikere, som alle er tilfredse. Sk�nes regionsborgmester Carl Sonesson fra moderaterna udtaler "Jag �r enormt glad, det h�r var den b�sta nyheten p� l�nge. Tror egentligen inte att regeringen f�rst�tt hur stor betydelse den h�r fr�gan har f�r oss sk�ningar." Dog er kristdemokraten Rolf Tufvesson fortsat trodsig, for han vil have lov til at g� endnu videre: "Vi �r inte n�jda. Vi vill utveckla det lokala och regionala sj�lvstyret ytterligare. Vi kommer att g�ra denna fr�ga till en huvudfr�ga f�r oss i valr�relsen."

27. november 2001: Marita Sander Schale, Rolf Tufvesson og Carl Sonesson, som repr�senterer tre af de fire partier i den borgerlige koalition som styrer Sk�ne, tager i dagens udgave af Kristianstadbladet til genm�le mod den socialdemokratiske minister Lars-Erik L�vd�n (se 7/11). F�rst afviser de regeringens regionsforslag: "Att regeringen envist f�rs�ker framst�lla f�r�ndringarna som positiva f�r Sk�ne �r inget annat �n ett f�rs�k att f�ra allm�nheten bakom ljuset," og forts�tter dern�st "Nu till den andra fr�gan som v�cktes i Sydnytt-inslaget: �r det r�tt att regionen spenderar skattemedel p� politisk opinionsbildning? Om det �r en fr�ga av principiell karakt�r s� kan man i s� fall ocks� ifr�gas�tta varf�r skattebetalarna bekostar resan f�r Lars-Erik L�vd�n och hans assistent till Kristianstad f�r att presentera den socialdemokratiska regeringens regionproposition som lika g�rna kunde ha presenterats i Stockholm? Och varf�r har regeringskansliet ett hundratal informat�rer vars huvuduppgift �r att f�ra ut den socialdemokratiska regeringens politik?"
De tre slutter: "Samma v�ljare som f�rt G�ran Persson och hans kolleger till taburetterna har ocks� valt de politiker som styr Region Sk�ne.
Att v�rt mandat inte skulle medge att vi tillvaratar regionens intressen �r b�de bef�ngt och dumt att p�st�. Likv�l �r det precis det L�vd�n g�r. Vi skall �gna oss �t att ta itu med sjukv�rden och inte ha 'fr�ckheten' att v�rna Sk�nes och sk�ningarnas intressen, menar han. Men vi g�r b�de och! Vi tar ansvar b�de f�r sjukv�rden och f�r den regionala utvecklingsverksamheten som utg�r k�rnan i den verksamhet regeringen nu vill riva ner!"

26. november 2001: To af de ledende repr�sentanter for den sk�nske afdeling af det liberale folkpartiet, Kay-Vilhelm Winquist og Christer Nylander, beklager i en kronik i Sk�nska Dagbladet at den socialdemokratiske regering foretr�kker "centralistisk enfald f�re regional m�ngfald". De to skriver bl.a.: "F�r liberaler �r det d�rf�r sj�lvklart att sk�ningarna sj�lva m�ste f� avg�ra sk�nska fr�gor! Ingen kan v�l tro att regeringen i Stockholm eller tj�nstem�n p� centrala statliga �mbetsverk vet b�ttre hur Sk�ne skall se ut �n sk�ningarna sj�lva."

25. november 2001: Sk�nska Dagbladets chefredakt�r Jan A. Johansson funderede i g�rsdagens udgave af Sk�nska Dagbladet om regeringsskiftet i Danmark ville komme til at betyde noget for �resundsregionen: "Betyder det danska maktskiftet n�got f�r f�rbindelserna i Öresundsregionen? P� l�ngre sikt knappast inte. P� kort sikt kan man m�jligen befara ett bakslag. De personliga band mellan danska och svenska politiker som byggts upp bryts nu i m�nga fall. Det uppst�r ocks� en underliggande ideologisk animositet mellan det socialdemokratiskt styrda Sverige och det h�gerstyrda Danmark."
De fleste har nok opdaget at den svenske presse har v�ret kritisk mod den danske valgkamps overordnede tema og det danske valgresultat, som har betydet at Dansk Folkeparti er blevet st�tteparti for en regering best�ende af Venstre og Det konservative Folkeparti. Specielt Dansk Folkeparti er meget lidt vellidt af den svenske presse, og heller ikke af Johansson, som skriver videre "Pia Kj�rsgaard anses redan i utg�ngsl�get vara fientlig, eller �tminstone kritisk, mot Sverige och Sk�ne, eftersom hon kritiserats av svenska politiker och i svenska medier f�r sin h�rdf�ra populism." Imidlertid er Johansson d�rlig underrettet, for Kj�rsgaard var faktisk den eneste af Danmarks toppolitikere, der gad diskutere �resundsregionens tilstand p� Broens et-�rs f�dselsdag. I sit ugebrev skrev hun: "P� den ene side taler politikerne fra begge sider af �resund om �resundsregionen, om at nedbryde barrierer og om, at vi skal komme hinanden ved. Men i praksis sker der ikke noget som helst. Man burde jo forl�ngst have ordnet problemerne, s� sk�ltalerne og de mange gode hensigter fik et reelt indhold. Men nej. I praktisk politik k�mper de to landes skattev�sener en brav kamp mod hinanden og med deres respektives regeringers fulde velsignelse."
S� der er n�ppe nogen grund til at frygte at �resundsintegrationen bremses. Der virker til at v�re enighed blandt alle folketingets partier om at give det prioritet. Vi kan jo s� samtidig konstatere at der p� vestensundsk regionalt niveau stort set er genvalg over hele linien til ledende kr�fter som socialdemokraterne Jens Kramer Mikkelsen (borgmester i K�benhavns kommune) og Vibeke Storm Rasmussen (amtsborgmester i K�benhavns amt). Det skulle nok give kontinuitet i �resundssamarbejdet.

24. november 2001: Socialdemokraten Bengt Silfverstrand kommenterer i et indl�g i Helsingborgs Dagblad Rolf Tufvessons kronik fra den 19/11: "Jag har tidigare st�llt mig skeptisk till behovet av en s�rskild sk�nsk historiebok. Men n�r man tar del av Rolf Tufvessons f�rkunnelser, s� �r jag beredd att medverka till �tminstone ett litet h�fte med bland annat fakta om vilka m�rksens g�rningar i form av st�ld och plundring som de 1600-talets snapphanar begick vilkas skepnad Rolf Tufvesson nu vill ikl�da sig f�r att genomf�ra ett sk�nskt snapphaneupprop mot den slemma centralmakten i Stockholm," hvorefter Silfverstrand mere eller mindre gentager sin kritik af de borgerliges, i hans �jne, uduelige �konomiske politik i Sk�ne. Det interessante i de to herrers diskussion er imidlertid inddragelsen af Sk�nes historie. Det er nemlig endnu et eksempel p� at den har f�et en politisk aktualitet.

22. november 2001: Region Sk�nes fremtid er fortsat usikker, skriver Sk�nska Dagbladet. Det lykkedes ikke modstanderne af den svenske regerings regionsforslag at opn� enighed (se 17/11). Til geng�ld ser afstemningen om forslaget i n�ste uge ud til at blive udskudt.
    Kristdemokraterna i Sk�ne har str�get en stockholmer p� deres valgsedler til rigsdagsvalget n�ste �r, fordi man ikke vil have nogen som ikke har indsigt i sk�nske forhold. G. V. Johansson fra partiets nomineringskomite udtaler til Sk�nska Dagbladet: "I en mer sk�mtsam ton framf�rdes att vi inte ska s�ga att Sk�ne ska vara s� sj�lvst�ndigt som m�jligt och sedan l�ta en stockholmare representera oss i riksdagen."

20. november 2001: Der har idag v�ret afholdt Folketingsvalg, med det resultat at Anders Fogh Rasmussen fra Venstre er blevet ny statsminister. Foghs bog Fra socialstat til minimalstat fik en del opm�rksomhed i valgkampen fordi den nu tidligere statsminister Poul Nyrup Rasmussen begyndte at rive sider ud af den under et v�lgerm�de mellem de to statsministerkandidater. Der findes sikkert delte meninger om de holdningsm�ssige diskussioner i bogen, men ikke desto mindre er det v�rd at h�fte sig ved kapitlerne 12 og 13, hvor Fogh diskuterer dansk identitet og kultur. Han skriver bl.a. i underafsnittet "Nationalitet og nationalstat" i kap. 12 at "Et folk holdes sammen som folk af den f�lles historie, myten om f�lles afstamning, mentaliteten og f�lles skikke. J�derne er et eksempel p� et folk, som i �rhundreder var uden hjemland, men alligevel blev holdt sammen som folk af den f�lles rod.
Naturligvis letter og forst�rker det sammenholdet, hvis et folk taler samme sprog og har et f�lles hjemland. Men for nationalitetsf�lelsen synes den f�lles historie at v�re den helt afg�rende faktor. Det er historien, som har formet folket til det, det er. Derfor er det naturligt, at trangen til anerkendelse i s�rlig grad er knyttet til historien. For det er folkets bedrifter i fortiden, der har lagt grunden til folkets fortjenester i nutiden og fremtiden.
"Et folk" er noget andet end "en stat". Statens gr�nser kan udm�rket v�re trukket anderledes end de folkelige gr�nser. Statsgr�nserne er et resultat af �rhundreders magtkampe. Og der er mangfoldige eksempler p�, at statsgr�nserne har delt et folk, og at der f�lgelig lever nationale mindretal inden for de enkelte nationalstaters gr�nser."
I kap. 13 forts�tter han i samme baner: "For at skabe, udvikle og vedligeholde den nationale identitet er det n�dvendigt at skabe nationale pr�stationer, som folket kan identificere sig med og f�le stolthed over. Vi skal tillade anerkendelse af de s�rlige pr�stationer. Vi skal udvikle og dyrke de nationale symboler. Og vi skal fremme forst�elsen for den historiske udvikling, som binder folkets fortid, nutid og fremtid sammen."
I forhold til �resundsintegrationen er Foghs betoning af historien interessant. Der er klart elementer der ligger t�t p� Sk�nelandsbev�gelsens synspunkter. Hvis Danmarks nye regering kan f� omsat Foghs, lad os bare kalde det en slags moderne nationalliberale tanker, til praktisk politisk handling, kan det f� afg�rende betydning for det danske folks genopdagelse af sin sk�nelandske historie og dermed for det mentale brobyggeri i �resundsregionen.

19. november 2001: I Helsingborgs Dagblad giver kristdemokraten Rolf Tufvesson socialdemokraten Bengt Silfverstrand svar p� tiltale (se sidstn�vntes angreb 1/11). Udover at tilbagevise angrebene p� det nuv�rende borgerlige styre i Sk�ne, fokuserer Tufvesson p� det truede regionale selvstyre: "Enligt regeringens nuvarande proposition till regionalt sj�lvstyre f�r Region Sk�ne bara forts�tta en mandatperiod till och ska allts� sedan avslutas. D�refter ska verksamheten minsann "utv�rderas". Regeringen anser att det sk�nska demokratiskt folkvalda regionfullm�ktige m�ste "utredas" medan en icke folkvald landsh�vding f�r en betydligt starkare roll som statens f�rl�ngda arm. Det finns inte ett ord om att denna utv�rdering eventuellt skulle kunna leda till en forts�ttning, �n mindre utf�stelser om permanentning.
Enligt Silfverstrand "m�ste man h�lla i minnet att kravet p� mer makt �t regionerna i utvecklingsfr�gorna saknar dokumenterat folkligt st�d".
D� kan man ju undra om Silfverstrand anser att det finns n�got dokumenterat folkligt st�d f�r att f�ra �ver �nnu mera makt till en icke-folkvald landsh�vding?
Propositionen ger inte Sk�ne, och andra l�n, m�jlighet att i framtiden sj�lvst�ndigt styra �ver sina egna utvecklingsmedel. Staten ska �ven ta tillbaka alla kulturpengar. Sedan ska regeringen sitta i Stockholm och best�mma �ver vad sk�ningarna ska anse vara kultur.
I en f�rhandlingssituation d�r staten h�ller i alla pengarna kommer Sk�ne �ven forts�ttningsvis vara tvungna att g�ra som regeringen vill annars blir det "nej"."

17. november 2001: P� tirsdag diskuterer den svenske rigsdags konstitutionsutskott den socialdemokratiske regerings forslag om fremtidig regionsstruktur. Regeringen �nsker mindsket magt til regionerne, bl.a. gennem afskaffelse af folkevalgte regionale forsamlinger. Der er ganske vist et flertal imod, men modstanderne kan ikke blive enige internt. Problemet er at det st�rste borgerlige parti, moderaterna, er imod det regionale niveau - undtagen i Sk�ne. Kristdemokraterna, centerpartiet, folkpartiet, milj�partiet og v�nsterpartiet vil derimod have regionalt selvstyre med direkte valgte regionsparlamenter i hele landet. Man st�r dermed i den m�rkelige situation, at selvom der er et flertal for selvstyre i Sk�ne, kan afstemningen f�re til afskaffelse af selvstyret.
I et fors�g p� at f� opinionen i Sk�ne med sig for at presse rigsdagen, har Region Sk�ne udgivet en lille folder med titlen "R�dda det sk�nska sj�lvstyre". Sk�nes f�rstemand og den politisk ansvarlige for skriftet, Carl Sonesson, kalder den i Sk�nska Dagbladet for "V�r lilla r�da", og indr�mmer at den kan provokere folk "i Stockholm att uppleva sk�ningarna som separatister." Videre udtaler han: "Det �r kanske en reaktion i Stockholm, n�r vi mer p� sk�mt ibland farit iv�g och sagt att vi hellre blir danskar, men vi �r inte ute efter att bygga upp gr�nser," og betoner at han gerne ser hele EU regionaliseret. Om reaktionerne p� den "lilla r�da" fort�ller Sonesson: "Och jag har s�llan sett s� bra reaktioner p� ett propagandamaterial som detta f�tt. I taxi, p� krogar, �verallt kommer folk fram och s�ger att de kanske inte gillar mina �sikter direkt, men att det �r r�tt och uppmanar att "st� p� er"."

16. november 2001: Sk�nska Dagbladet tager i dagens leder udgangspunkt i en ny rapport fra Nordeas �konomer. Rapporten konkluderer at �resundsregionen er ved at overhale M�lardalen i �konomisk udvikling. Nordea har baseret sin analyse p� v�kstmulighederne i arbejdspendlingen, hvor �resundsregionens potential slet ikke er udt�mt endnu. Lederen gl�der sig over de positive fremtidsudsigter for �resundsregionen, men p�peger samtidig at regionen ogs� m� styrkes p� andre omr�der: "Vad som nu framf�r allt m�ste utvecklas �r det sociala kittet som skapar attraktiva regioner. Dit h�r t ex ett levande och l�ttillg�ngligt kulturliv, gott om fritidsaktiviteter, ett rikt f�reningsliv och fungerande lokalsamh�llen d�r m�nniskor k�nner gemenskap och identitet."

14. november 2001: Sydsvenska- och V�stsvenska Industri- och handelskammaren, som trods navnet d�kker Sk�ne, Halland og Blekinge, udtrykker i et brev sendt til medlemmerne i den svenske rigsdags konstitutions-, erhvervs- og trafikudvalg st�tte til det regionale selvstyre i Sk�ne. Stefan M�chler fra Sydsvenska industri- och handelskammaren siger i brevet at "Regionalisering �r en viktig fr�ga f�r n�ringslivet och den kommer att st� h�gt p� dagordningen de kommande �ren. Vi ser potential i att tv�rtom �ka det regionala inflytandet." Med andre ord tegner der sig nu en betydningsfuld alliance mellem politikere, erhvervslivet og folkelige organisationer i den sk�nske region, som forh�bentlig vil p�virke rigsdagen til ikke at vedtage den svenske regerings forslag om at besk�re det sk�nske selvstyre n�r det kommer til afstemning den 28. november.

9. november 2001: Det var egentlig meningen at Gr�nseforeningens �rbog i �r skulle have handlet om nationale mindretal i Norden. Det kom af ukendte �rsager ikke til at ske. Imidlertid oplyses det i seneste nummer af Institut for Gr�nseregionsforsknings popul�rvidenskabelige tidsskrift Pluk (3/2001) at forfatteren J�rgen Kühl til n�ste �r udgiver en bog om emnet, og som forsmag bringes en artikel hvor man kan l�se om Nordens 17 anerkendte nationale mindretal. F�reningen Sk�nelands Framtid fik for to �r siden bragt et l�serbrev i Gr�nseforeningens medlemsblad Gr�nsen med synspunkter p� J�rgen Kühls projekt. Men tilsyneladende har Kühl ikke fundet argumenterne overbevisende eller Sk�nelandssagen interessant nok, for i artiklen i Pluk er Sk�neland ikke n�vnt med et eneste ord. Og for at det ikke skal v�re l�gn er Malm� stavet p� tysk (Malm�). S�vel Institut for Gr�nseregionsforskning som Gr�nseforeningen benytter ellers altid danske staveformer p� syds�nderjyske/sydslesvigske stednavne. Men Sk�neland er �benbart noget andet...

7. november 2001: Som et led i sin kampagne for at redde det sk�nske selvstyre har Region Sk�ne trykt en folder med titlen "R�dda det sk�nska sj�lvstyre", som kritiserer regeringens forslag om at begr�nse det regionale selvstyre. Det er faldet minister med ansvar for regionsfors�gene og den hovedansvarlige for regeringsforslaget, Lars-Erik L�vd�n, for brystet. Han mener ikke at skattemidler b�r bruges til den slags meningsdannelse, udtalte han til Sydnytt ig�r aftes. Hans egen regering har dog i andre sammenh�nge vist at man ingen h�mninger har med at bruge skattepenge p� meningsdannelse der gavner egne synspunkter. Det er med andre ord et hyklerisk argument fra L�vd�ns side.

6. november 2001: Region Sk�ne fylder tre �r og det har givet inspiration til dagens leder i Kristianstadsbladet. De to altoverskyggende problemer er de n�sten ul�selige problemer med sygehusenes �konomi og den svenske regerings slet skjulte fors�g p� at afskaffe det sk�nske folkestyre: "Sjukv�rdens dominerande roll i Region Sk�nes aff�rer har skjutit de f�r sj�lvstyret specifika utvecklingsfr�gorna i bakgrunden. �ven om de vapen som regionen tilldelats av staten inte varit de allra vassaste, torde ett mer raskt och beslutsamt agerande p� den h�r fronten fr�n regionpolitikernas sida ha skapat en goodwill hos sk�ningarna, som p� sikt kan visa sig vara en god investering. Inte minst n�r fr�gan om fortsatt regionalt sj�lvstyre enligt den sk�nska modellen med direktval st�lls p� sin spets under kommande mandatperiod. Under m�ndagens presentation av den �nnu omogna "tre�ringen" var det n�stan r�rande p�tagligt hur den samlade tyngden fr�n regeringens tre olika propositioner, som var och en p� sitt s�tt inskr�nker det sk�nska sj�lvstyret, h�ngde som ett Damoklessv�rd �ver de borgerliga regionr�dens huvuden."
I anledning af f�dselsdagen har det borgerlige firkl�ver udgivet en rapport med titlen "Tre�ringen", hvor de redeg�r for deres arbejde med at styre og udvikle Sk�ne. Det arbejde er de naturligvis selv godt tilfreds med. De indr�mmer dog samtidig at Region Sk�ne er for anonym i offentligheden. Hovedansvaret for det m� imidlertid b�res af de store medier, som ikke videreformidler selvstyrets visioner. Regionr�d Rolf Tufvesson forklarer til dagens Sk�nska Dagbladet at der lige nu og her er en vigtigere prioritet, end at bryde anonymiteten, og det er kampagnen for at redde det sk�nske selvstyre. M�ske det viser sig at det lige pr�cis er en s�dan kampagne der skal til for at engagere folket.

5. november 2001: Sydsvenska Dagbladet diskuterer i dagens leder det store sp�rgsm�l om regionernes kontra statens magt. Den redeg�r for den aktuelle situation: "Region Sk�nes nya parlament ser integrationen kring �resund som en av de absolut viktigaste utvecklingsfr�gorna. Men m�jligheterna att ingripa p� gr�ns�verskridande omr�den �r - trots det vidgade sj�lvstyret - ytterst begr�nsade. H�r har staten inte sl�ppt greppet," og forts�tter: "Tanken att staten skall �terta den begr�nsade makt som p� prov har getts �t ett par regioner har ocks� m�tts av starkt motst�nd fr�n �vriga riksdagspartier. C, fp, kd, mp och v vill alla utveckla det regionala sj�lvstyret i enlighet med f�rslaget fr�n den s k Parkutredningen. Bara moderaterna tycks vara inne p� samma centralistiska linje som regeringen, dock med undantag f�r Sk�ne. Fast regeringspartiet �r splittrat. I riksdagens tidning Riksdag & Departement (2001:33) s�ger regionr�det Uno Aldegren (s) fr�n Helsingborg att "detta �r en process man inte kan backa tillbaka fr�n. F�rs�ksverksamheten handlar inte om huruvida vi ska ha sj�lvstyre i Sk�ne eller inte, utan om hur vi kan utveckla det." Lederen slutter med at give opbakning til en fortsat udvikling mod mere sk�nsk selvstyre: "Och det �r detta det handlar om. I Sk�ne har byggandet av en ny storregion inletts. Det �r ett bygge som m�ste fullf�ljas, inte genom diktat fr�n Rosenbad utan i kraft av lokal kompetens och engagemang."

1. november 2001: Den socialdemokratiske rigsdagsmand Bengt Silfverstrand retter i en kronik i Sk�nska Dagbladet et h�rdt angreb p� kristdemokraten Rolf Tufvessons udtalelser 3/10 (se denne) og det sk�nske selvstyre: "Tufvessons och andra borgerliga regionpolitikers bl�sande i dombasunen t�l att granskas n�rmare i s�mmarna. L�t oss b�rja med snapphanerna. Ordet torde sammanh�nga med det tyska ordet schnappen - r�va, plundra. Inte f�r att jag vill kalla Tufvesson, Sonesson m fl "G�ingeh�vdingar" f�r r�vare, eller f�r att anv�nda Nationalencyklopedins beskrivning av snapphanerna - att de "rekryterats fr�n skogarnas l�sa befolkning som �gnade sig �t st�ld och plundring �ven i fredstid." Men i borgerligt styrda Region Sk�ne handlar det �tminstone om "plundring-light"." Herefter opremser Silfverstrand alle de konkrete ting han ikke kan lide som de borgerlige har gennemf�rt i Sk�ne. Han h�vder samtidig at "kravet p� mer makt �t regionerna i utvecklingsfr�gor saknar dokumenterat folkligt st�d", hvilket jo er nemt at p�st� eftersom der ingen seri�se unders�gelser er lavet.

31. oktober 2001: Der er idag udskrevet folketingsvalg. Umiddelbart efter udsendte det danske handelskammer en pressemeddelelse, hvori de siger at "Danmark har ikke l�ngere en sund �konomi, og det kr�ver politisk vilje til reformer." De mener at de vigtigste valgtemaer er lettelser i personskatten, �resundsregionen, administrative byrder og offentlige besparelser. At �resundsregion g�res til valgtema er nyt i en landsd�kkende valgkamp, og det er sandsynligvis begyndelsen til en ny epoke i det danske folkestyre, hvor �resundsregionen og p� sigt Sk�ne vil blive tilbagevendende temaer.
    I dagens udgave af Nordv�stra Sk�nes Tidningar (NST) kan man l�se en velskrevet leder med titlen "Pandoras ask" (Pandoras �ske): "Genom bron �ppnade regeringen till viss del Pandoras ask betr�ffande Sk�ne och den regional sj�lvbest�mmander�tten i vissa fr�gor. Det �msesidiga beroende som dagligen f�rst�rks, s�v�l ekonomiskt som socialt mellan sydv�stra Sk�ne och �stra Jylland, �r inte l�mpat f�r ett genomg�ende centralistiskt statsstyre utan undantag. Regeringen har �ppnat asken, de f�rs�ker visserligen �terf�rsluta den med ovann�mnda proposition, men de kan inte blunda f�r askens inneh�ll f�r all framtid. Det g�r inte l�ngre att till�mpa samma l�sningar och regler f�r Sveriges samtliga regioner. Varje region har sina behov och individuella f�ruts�ttningar." Dermed er NST helt p� linie med de synspunkter F�reningen Sk�nelands Framtid fremf�rte i en debatartikel om det sk�nske selvstyre fornylig i avisen. Lederen summerer i en enkelt s�tning den regionale debats kernepunkt: "Den statliga motviljan till trots, regeringen m�ste �nd� inse att i och med �resundsbron fick ocks� Sk�ne en mer naturlig och l�ttillj�nglig anknytning till Danmark �n till Stockholm."
    Sk�nska Dagbladets Bo Bernhardsson, socialdemokratisk rigsdagskandidat og tidligere redakt�r p� den nu hedengange avis Arbetet, argumenterer i en kronik idag mod svensk deltagelse i den f�lles europ�iske m�nt. Anledningen er det svenske socialdemokratis kommende kongres, hvor euro'en formodentlig vil blive anbefalet af den socialdemokratiske partitop. Bernhardsson udstiller inkonsistensen i partiets politik med en interessant sammenligning: "Jag �r ganska s�ker p� att en majoritet av landets socialdemokrater �r emot EMU. Vi socialdemokrater vill inte ha EMU.
Och jag kan inte beripa hur en partiledning, som uppenbarligen �r s� r�dd f�r att nationalstatens makt skall undermineras att den vill stoppa en f�rsiktig utveckling mot ett �kat regionalt sj�lvstyre, utan att blinka f�rordar EMU-medlemskap."
Bernhardsson skriver ikke bare om sk�nsk regional selvstyre i Sk�nska Dagbladet (se bl.a. 23/10), men har ogs� gjort sig som medforfatter til en nyudgiven bog om emnet med titlen "F�r Sk�ne i Europa" (pdf-version kan hentes gratis her).
    Region Sk�ne har idag startet en kampagne for at redde det sk�nske selvstyre. L�s mere p� den til lejligheden oprettede kampagne-hjemmeside.

30. oktober 2001: Lund Universitets historiske museum f�r forel�big ikke afgjort sin sk�bne. Universitetet fik foretaget en uvildig unders�gelse af sine museer (se 7/6), som ledelsen nu har forkastet resultatet af. Man har villet nedbringe de �konomiske omkostninger ved at have med museumsvirksomhed at g�re, hvorfor ideen om bl.a. flytning af den sk�nske ark�ologiske kulturarv til Stockholm blev luftet. Det f�rte til geng�ld til massive folkelige protester, og en stadig igangv�rende underskriftindsamling til st�tte for det historiske museum.
Lunds Universitets ledelse har m�de n�ste gang i sagen den 12. november, hvor man formodentlig vil beslutte at overveje hele sagen p� ny, skriver Sydsvenska Dagbladet.
    Kristianstadsbladets leder forts�tter g�rsdagens diskussion om den politiske situation i Sk�ne: "Ett enigt regionfullm�ktige st�llde sig p� m�ndagen bakom de f�rslag som den Parlamentariska regionkommitt�n (Park) f�rordat om f�rl�ngd f�rs�ksverksamhet med regionalt sj�lvstyre i Region Sk�ne. D�remot avstod den socialdemokratiska regionfullm�ktigegruppen fr�n att ta st�llning om regionstyrelsens skrivelse skulle skickas till riksdagens konstitutionsutskott, n�ringsutskott och trafikutskott. En till synes fullkomligt meningsl�s politisk markering, s�vida den inte �r avsedd att ge kryptiska signaler till det socialdemokratiska partiet p� riksniv�n.
Men om vad?"
Det bliver mere og mere klart at det er et yderst speget spil der foreg�r bag kulisserne i �jeblikket om det sk�nske selvstyres fremtid.

29. oktober 2001: Kristianstadsbladets leder har fundet det pessimistiske pennestr�g frem idag. P� baggrund af de altoverskyggende og fortsat ul�ste problemer med sygehus�konomien, og en uhellig alliance af modstandere af sk�nsk selvstyre i rigsdagen, tegner der sig en dyster fremtid for Region Sk�ne, mener avisen: "Fram till valet n�sta h�st kommer det politiska arbetet i Region Sk�ne att ligga i tr�da. S�v�l Carl Sonesson som oppositionsr�det Sven-Erik Bergkvist (s) tackar f�r sig. N�gra givna eftertr�dare �r sv�rt att uppt�cka. I sp�ren av den alltmer negativa och hotfulla attityden fr�n den socialdemokratiska regeringens sida mot regionf�rs�ket i Sk�ne torde dessa topposter inte framst� som s�rdeles lockande. Moderaterna p� riksplanet �r p� v�g att bek�nna v�g i regionfr�gan. Det lutar �t att man nappar p� regeringens listigt utlagda krok med f�rslaget om kommunalf�rbund i en framtida nyckelroll f�r regional samverkan. Tv� i denna fr�ga konservativa partier tycks �ntligen ha funnit varandra."

27. oktober 2001: Lennart Engstrand og Helmer L�ng fra Sk�nska Akademien beretter i en kronik i Helsingborgs Dagblad med overskriften "Regeringen nonchalerar sk�nska krav" hvordan den svenske regering gentagne gange har negligeret henvendelser fra akademiet, bl.a. i sprogsp�rgsm�let:
"I b�da skrivelserna p�talas med emfas att Sveriges regering medvetet f�rnekar den anslutning man gjort till Europar�dets spr�kkonvention 1992 (European Charter on Regional or Minority Languages). I denna konvention framh�ves inte endast minoritetsspr�k utan �ven regionala spr�k, s�dana som frisiska i Holland-Tyskland. Den svenska regeringen, som lyfter fram minoritetsspr�ken samiska, finska, romani och jiddisch, f�rnekar helt existensen av regionala historiska spr�k som sk�nska och gutniska. Ett klarg�rande av grunderna f�r denna negativa inst�llning till de f�r svenska skriftspr�ket berikande regionala spr�ken, �r krav som Sk�nska Akademien st�ller.
Inga svar har mottagits p� dessa b�da skrivelser och Sk�nska Akademien undrar vad detta beror p�. Alla skrivelserna �r formulerade p� svenska, icke p� �nnu existerande sk�nska. De b�r allts� kunna f�rst�s �ven i Stockholm. �r det rimligt, att myndigheter och regering s� flagrant nonchalerar medborgares och aktade institutioners f�rslag och synpunkter?
Nej, det �r f�rvisso orimligt.
Vi kr�ver motiverade svar!"

23. oktober 2001: Sk�nska Dagbladets Bo Bernhardsson f�r p� avisens lederside idag b�de lidt ros og en masse ris for sine seneste kronikker (se 10/10 og 3/10) af den kendte Sk�nelandsdebatt�r Malte Lewan Neelsen. Neelsen slutter med f�lgende kloge ord: "Det sista debatten om Sk�nes framtida regionala sj�lvstyre beh�ver �r tabun. Vare sig det g�ller ordval, symboler eller federale l�sningar. Vi m�ste f�ruts�ttningsl�st kunna formulera visioner f�r v�r egen utveckling."
Bernhardsson, som er socialdemokratisk rigsdagskandidat, besvarer indl�gget med det samme: "Malte Lewan Neelsen argumenterar f�r "federala l�sningar" som en v�g att �ka sj�lvstyret. Jag menar att detta �r b�de on�digt och orealistisk eftersom Sverige �r en enhetsstat. Det regionala sj�lvstyret kan mycket v�l organiseras inom den ramen."

22. oktober 2001: Halland har f�et sig sit naturreservat nummer 120, skriver Hallands Nyheter. Stedet kaldes Danska Fall. Et navn det har haft siden 1676, hvor det sidste dansk-svenske slag om Halland stod. Det gik som bekendt ikke vanvittigt godt. Under slaget fik svenskerne presset en del danskere ud p� en bro ved et sted der idag p� svensk kaldes Siml�ngsdalen. Broen brast og danskerne faldt ned i vandfaldet under broen, deraf navnet.

20. oktober 2001: Centerpartiets ungdom i Sk�ne foresl�r, at Region Sk�ne overtager alkohol- og tobaksbeskatningen fra den svenske stat for at f� sig en egen skattebase, s� man selv kan f� magt over finansieringen af sine opgaver: "Vad g�ller Region Sk�ne har alkohol och tobak en naturlig regional anknytning, dels d�rf�r att dessa varor p�verkar v�rdkostnaderna och dels d�rf�r att vi lever i en gr�nsregion d�r samarbete �ver Sundet r�rande dessa fr�gor �r �nskv�rt. Med principen om delegation underifr�n i tankarna �r sk�len f�r att beskattningsr�tten ska ligga kvar hos svenska staten inte starka nog."

19. oktober 2001: Ig�r og idag er de "Sk�nska Utvecklingsdagar" blevet afholdt i Malm� p� initiativ af Regions Sk�ne. Sk�nes udviklingsdirekt�r Monika Yngvesson har kaldt dem "En m�tesplats f�r alla som �r engagerade i regionens utveckling och som vill ha kvar det regionala sj�lvstyret." Dagene blev �bnet af regionr�d Rolf Tufvesson, som i sin �bningstale sagde (if�lge Sk�nska Dagbladet): "H�r finns ett starkt folkligt och politiskt st�d f�r att sk�ningarna ska f� st�rre inflytande �ver de fr�gor som ber�r oss och genom ett direktvalt regionfullm�ktige har sk�nska politiker f�tt ett tydligt ansvar f�r Sk�nes framtidsfr�gor."
    G�ran Hansson og Peter Broberg fra Stiftelsen Sk�nsk Framtid har idag f�et bragt anden del af deres kronik om Sk�nes regionale selvstyre. F�rste del bragtes 8/10 (se denne). De to skriver bl.a.: "Tyskland borde st� som modell f�r Sverige och hela riket borde indelas i regioner eller l�nder. Historiskt sett har Sverige ju ocks� sammansatts av olikartade "l�nder". Svealand och G�taland utgjorde det ursprungliga Sverige och senare tillkom Sm�land, Norrland, J�mtland, Gotland, Sk�neland och s� vidare. H�r finns ett naturligt kulturellt och geografiskt m�nster som borde vara sj�lvklart.
F�r v�r del i Sk�neland s� befinner vi oss i en s�rst�llning. Geografiskt �r vi avgr�nsade fr�n Sverige av Sm�landsskogarna och knutna till K�benhavn. Historiskt �r vi ett gammalt danskt k�rnland. Kulturellt har vi en sk�nsk-�stdansk bas. Demografiskt ing�r vi i en �resundsmetropol med 3,5 miljoner inv�nare Nordens i s�rklass st�rsta.
Allt detta talar f�r ett regionalt sj�lvstyre i m�nga fr�gor. Inte minst d�rf�r att vi alltf�r l�nge tvingats acceptera ett syns�tt d�r v�r geografiska position och kulturhistoriska bakgrund negligerats och f�rtr�ngts av den svenska centralmakten."

18. oktober 2001: Mange regionstilh�ngere i Sk�ne har af det store svenske borgerlige parti Moderaterna f�et sig ubehagelig overraskelse idag. Et TT-telegram, som bl.a. bringes i Sk�nska Dagbladet, bringer en udtalelse fra partiets regionalordf�rer Nils Fredrik Aurelius. Han h�vder, i modstrid med hvad partilederen Bo Lundgren tidligere har sagt (se 27/9), at partiet ikke st�tter en regionalisering af Sverige. De bakker derfor ogs� op bag den socialdemokratiske regerings forslag om at fjerne det regionale niveau med folkevalgte parlamenter og istedet indf�re indirekte valgte kommunförbund. Men tilsyneladende mener partiet ogs� at regionsfors�get skal forts�tte i Sk�ne, uden dog at fremf�re en politik for hvad der skal ske efter fors�gets afslutning i 2006.

16. oktober 2001: En ny unders�gelse af �resundsintegrationen viser den ikke g�r s� hurtigt som folk have h�bet p�. Det er Susanne Bygvr�, lektor ved Institut for Gr�nseregionsforskning i Aabenraa og docent Hans Westlund ved Institutet f�r tillv�xtpolitiska studier i �stersund i Jemtland, der st�r bag unders�gelsen, som netop er blevet publiceret i bogen "�resundsbro - �get interaktion? �resundsbro - �kad interaktion?" De bygger i det v�sentlige deres unders�gelse p� godt 4000 interviews med �resundsrejsende og sk�nske og k�benhavnske husholdninger. Selvom integrationen g�r fremad er der dog stadig to alvorlige hindringer, konkluderer de to forfattere, og betegner dem som henholdsvis politisk-administrative og kulturelle. Den f�rste kan overkommes hvis der er er politisk vilje til det, mens at den anden er meget sv�rere, mener de to. De h�vder, if�lge Sk�nska Dagbladet, at �resundsregionen ikke kan blive integreret f�r indbyggerne ser sig selv som "Øresundare" og ikke som danskere eller svenskere. Med andre ord skal de nationale identiteter brydes ned og erstattes med en f�lles �resundsidentitet.
�rlig talt er det en temmelig urealistisk vision de to forskere fremf�rer. For det f�rste er dansk og svensk national identitet ikke noget man har skabt, og derfor kan man heller ikke bryde det ned. Det er sv�rt at se hvordan elementer i den nationale identitet som historie, sprog og traditioner kan brydes ned og erstattes med en tilsyneladende indholdsl�s �resundsidentitet.
Problemet i �resundsregionen er jo ikke dansk national identitet men sk�ningernes forsvenskning. Det er den barriere der skal brydes ned. Derefter f�lger den folkelige integration helt af sig selv.

13. oktober 2001: Sk�nska Dagbladets chefredakt�r Jan A. Johansson diskuterer det sk�nske selvstyre i en kronik med overskriften "Sv�rt f�r Sk�ne att f� geh�r f�r sin s�rart". F�rst opsummerer han for de sidste ugers h�ndelser: "Nu backade regeringen strategiskt i sista stund och "till�t" Sk�ne-f�rs�ket att p�g� ytterligare en mandat-period. Men d�refter �r det slut om inga nya beslut tas. Sk�ne har s� att s�ga f�tt dispens. Men med regering och kanske ocks� en riksdag som gillar likformighet kommer det bli sv�rt f�r Sk�ne att f� geh�r f�r sin regionala s�rart. Varf�r ska sk�ningarna f� best�mma mer sj�lva �n andra unders�tar i riket?"
Johansson mener at det bliver Sk�nepolitikernes vigtigste opgave at give den svenske regering et begrundet svar p� det sp�rgsm�l: "Men problemet �r allts� varf�r detta ska g�lla enbart f�r Sk�ne. Är Sk�ne unikt? Kanske. Det �r i alla fall en region som �r mer homogen �n de flesta. Den politiska uppslutningen �r total. Massor av politiker har lagt ner enormt mycket arbete f�r att skapa regionen. Utvecklingen ute i Europa g�r mot �kat regionalt styre."
Johansson kunne have tillagt at s�rl�sninger for Sk�ne er n�dvendige for at f� gang i integrationsprocessen over �resund. Hvis der i Rigsdagen ikke kan blive enighed om at g�re regionalseringen i Sverige permanent, m� Sk�ne arbejde for at f� sin egen l�sning.
    Ingegerd Emnell genvalgtes idag til formand for S�llskapet Sk�nsk Samling p� foreningens �rsm�de p� Landsarkivet i Lund. Forfatterne Carl-Oluf Orsander og Uno R�ndahl blev valgt enstemmigt som �resmedlemmer.

12. oktober 2001: P� Kraks hjemmeside kan man nu ogs� s�ge p� gader og veje i Sk�ne.

11. oktober 2001: P� det netop afholdte IV. �resundsting blev integrationen i �resundsregionen diskuteret indg�ende. Vilmer Andersen fra V�nsterpartiet og medlem af Sk�neparlamentet ans� at man skulle koncentrere sig om at skabe f�lles m�ls�tninger og problemformuleringer: "Vi ska inte s�tta gr�nser utan i st�llet �verskrida gr�nserna i regionen genom �resundskommitt�samarbetet". Regionr�det Rolf Tufvesson fra Kristdemokraterna pointerede vigtigheden af at kunne tr�ffe konkrete beslutninger i regionale sp�rgsm�l, og forslog ""Varf�r inte starta ett �resundsparlament, en tv�kammarriksdag f�r regionala fr�gor"

10. oktober 2001: Bo Bernhardsson forts�tter idag med at diskutere det regionale selvstyre i Sk�nska Dagbladet. Af en eller anden �rsag f�ler han sig n�dsaget til at uddybe sine tidligere synspunkter om at sk�nsk selvstyre ikke er en trussel mod den svenske stats integritet (se under 3/10 og 19/9) i en kronik med titlen "Dags att avdramatisera regionala sj�lvstyret!". Og det er jo egentlig meget godt, men desv�rre mener han fortsat at Sk�ne kun skal v�re en funktionel region og ikke en kulturregion. Gode sk�nske kr�fter giver han endnu engang et hak i tuden: "Det g�r inte att bortse ifr�n att oron i Stockholm f�r vad som kan komma att h�nda, �tminstone i Sk�ne, f�rklaras av hur debatten har f�rts i Sk�ne. Redan fr�n b�rjan viftades med sk�nska flaggor och talades det om "regionparlament". Bland annat med inspiration fr�n tyska delstatsparlament. Det f�rde tanken fel fr�n b�rjan."

9. oktober 2001: I Malm� har udgravninger bragt ruiner af de n�st�ldste bindingsv�rkshuse i Sk�ne frem, skriver Sk�nska Dagbladet. De kan dateres til 1520 og 1531. Det �ldste sk�nske bindingsv�rkshus findes i Ysted og er fra 1400-tallet. Teknikken med bindingsv�rk betragtes som gammel dansk byggeskik, og i Laholm i Halland bryster man sig (men vist ikke helt rigtigt) af at v�re den "nordligaste utposten f�r den sydskandinaviska (dansk, tysk) byggnadskultur," som bes�gere s� kan beskue i Gamleby.

8. oktober 2001: Et nyt netv�rk for �get regionalt selvstyre i Sverige er blevet dannet. Blandt initiativtagerne findes Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. Det nye netv�rk "Forum f�r regionalisering" skal arbejde med at danne opinion for �get regionalt selvstyre.
    I en kronik i Nordvästra Sk�nes Tidningar peger G�ran Hansson og Peter Broberg fra Stiftelsen Sk�nsk Framtid p� at kulturregioner er konventionsm�ssigt beskyttet: "Den nya synen p� m�nskliga kulturella r�ttigheter inom bl.a. FN och Europar�det �r mycket stark i sitt f�rsvar av de regionala kulturerna. Man sl�r fast att kultur, spr�k och historiska traditioner har andra gr�nser �n statens. Denna pekar p� varje kulturregions r�tt att etablera och utveckla sina egna historiska, kulturella och spr�kliga r�tter."
De to forts�tter med at kritisere den svenske politik p� omr�det: "Sverige uppfattas p� m�nga h�ll inom EU som ett exempel p� hur man inte skall agera inom den europeiska gemenskapen:
- Sverige var den sista staten inom EU att inkorporera Europar�dets konvention om de m�nskliga r�ttigheterna fr�n 1950 i den egna lagtexten och tvingades d�rtill av EU i samband med medlemskapet 1995.
- Den svenska staten protesterade i Europar�det mot regionala formuleringar i konventionstexterna.
- Sverige f�ljer inte EU:s intentioner och l�ter regionerna sj�lva definiera sina problem och erh�lla EU-st�d f�r f�rb�ttringar inom respektive region.
- Sverige konstruerade s�dana begr�nsningar i Europar�dets kultur- och spr�kkonventioner att de i praktiken blivit verkningsl�sa p� hemmaplan.
- Den svenska staten vill inte f�lja intentionerna i Europar�dets avtal om regionalt sj�lvstyre.
V�ra sk�nska politiker b�r protestera mot Sveriges ovilja att f�lja ing�ngna avtal i kampen f�r ett regionalt sj�lvstyre."

5. oktober 2001: Den sk�nske rigsdagskvinde Gunnel Wallin fra Centerpartiet har stillet forslag om at den svenske stat giver �konomisk st�tte til et snaphanemuseum p� Hovdal slot ved Hesselholm. Hun argumenterer s�ledes: "Platsen har starka historiska anor, mitt i Snapphanebygden. Med den gamla borgen som grund utg�r denna plats ett unikt tillf�lle att starta ett snapphanemuseum. Vissa �tg�rder har vidtagits f�r att bevara de gamla byggnaderna i Borgen som kommer att bli centrum i anl�ggningen". Sk�nes historie f�r og efter 1658 skal danne rammen om hvad Wallin forestiller sig skal v�re et historisk oplevelsesmuseum. Museet skal udbrede kendskabet til hvilke snaphaner som fandtes og deres forhold til Danmark.

4. oktober 2001: Den svenske regering pr�senterede ig�r et forslag om den fremtidige infrastruktur, der vil medf�re at beslutninger flyttes fra Sk�ne til Stockholm. I en pressemeddelelse fra Region Sk�ne vender den sk�nske Regionstyrelses formand, Carl Sonesson, sig skarpt imod s�vel forslaget som udviklingen mod st�rre centralisering: "I Region Sk�nes nuvarande uppdrag ligger bl a att prioritera vilka j�rnv�gsprojekt som �r angel�gna att f� fram. Nu centraliseras dessa beslut till Banverket och regeringen i st�llet. Det �r en oacceptabel tillbakag�ng f�r det regionala sj�lvstyret. Genom Sk�netrafiken har vi i Sk�ne ansvaret f�r den mesta trafiken p� de sk�nska j�rnv�garna. Det �r orimligt att inflytandet �ver framtida satsningar p� dessa j�rnv�gar nu tas ifr�n oss i Sk�ne och flyttas till Borl�nge och Stockholm.
Detta �r den tredje propositionen fr�n regeringen p� mindre �n vecka som inneh�ller f�rslag som p� ett drastiskt s�tt minskar den lokala och regionala sj�lvstyrelsen. Vi kommer inte att stillatigande acceptera denna centralisering av beslutsmakt."

3. oktober 2001: Bo Bernhardsson, som 19/9 (se l�ngere nede) tog regionssp�rgsm�let op, forts�tter med at diskutere emnet i sin klumme idag. Han er for regionsfors�get i Sk�ne, men tager samtidig afstand fra de str�mninger som �nsker at give regionen �nd i form af sk�nsk kultur og identitet. Som han skriver: "Visst finns det en och annan t�ntig sk�nepolitiker som sv�nger den r�dgula flaggan och hojtar om sj�lvst�ndighet. Men de representerar knappast n�got hot mot nationalstaten", "I g�rsdagens Sk�nska Dagbladet manar s�ledes regionr�det Rolf Tufvesson, (kd), till ett "rej�lt snapphaneupprop mot regeringens centralism". N�r det egentligen skulle beh�vas ett folkligt uppror mot den borgerliga sjukv�rdspolitiken.", "Det hela b�rjade inte s�rskilt bra f�r regionen. T�ntpartiet Sk�nes V�l fick en v�gm�starroll. Det viftades med sk�nska flaggor och gjordes uttalenden som ledde tankarna tillbaka till den politiska och den alldeles riktiga medeltiden, n�r Sk�ne var danskt", "Regionsf�rs�ket har kantats av olyckor och of�rm�ga. Det g�r inte att komma ifr�n. Tyv�rr har den verkligt viktiga, demokratiska uppgiften skymts av sk�nsk patriotism", "Det fanns fr�n b�rjan planer p� att den sydligaste regionen skulle inbegripa ocks� Blekinge och/eller Halland. S� h�r med facit i hand kan man tycka att det var olyckligt att det inte blev s�. I en s�dan st�rre region hade de sk�nska flaggviftarna inte f�tt samma utrymme, och regionkommunf�rs�ket kunde fokuserat p� det v�sentliga. Kopplingen till en sk�nsk identitet hade inte funnits d�r. Men det hade f�rst�s varit fullt m�jligt f�r de som fascineras av medeltiden att dr�mma sig tillbaka i alla fall, eftersom ocks� Halland och Blekinge varit danska landskap."
Bernhardsson virker ikke til at have s�rlig meget forstand p� det han udtaler sig om. For det f�rste er det r�dgule flag ogs� Hallands og Blekinge idet det er hele Sk�nelands flag, ikke bare Sk�nes. For det andet har Sk�nelandsbev�gelsen hele tiden �nsket at Halland og Blekinge skulle indg� sammen med Sk�ne i een region. For det tredje er den historiske fokus ikke prim�rt p� middelalderen men p� 1600-tallet. Og for det fjerde er sygehusenes �konomiske problemer noget som er opst�et som f�lge af tidligere socialdemokratisk misr�gt. Sidstn�vnte er derfor en rigtig d�rlig sag for socialdemokraterne at fokusere p�.

2. oktober 2001: "Dags f�r snapphaneupprop i Sk�ne!" skriver det kristdemokratiske regionr�d Rolf Tufvesson i en kronik som bringes i Kristianstadsbladet og Sk�nska Dagbladet. Han er meget kritisk til den svenske regerings syn p� regionssp�rgsm�let: "Fredagen den 28 september presenterade regeringen sin syn p� regionf�rs�ken och regionaliseringen av Sverige i propositionen Regional samverkan och statlig l�nsstyrelse. Regeringens uts�nde, bitr�dande finansminister Lars-Erik L�vd�n, var precis s� negativ till regionalt sj�lvstyre i Sk�ne som vi hade befarat.
Att regeringen skickar sin f�retr�dare att presentera propositionen i sj�lva hj�rtat av det sk�nska regionf�rs�ket �r inget annat �n en ren demonstration av makt, liksom det faktum att f�retr�daren �r ett av statsr�den fr�n Sk�ne.
Regeringens proposition skiljer sig inte mycket fr�n det utkast som tidigare blev k�nt f�r en bredare allm�nhet genom media och som d�, med all r�tt, kritiserades h�rt. D�remot �r regeringen m�n om att f�rs�ka blanda bort korten och f�rs�ka f� inskr�nkningarna att framst� i b�ttre dager."
Tufvesson redeg�r herefter for fem sp�rgsm�l han stillede til L�vd�n, og de svar han fik. Svarene er alle negative hvad ang�r det sk�nske selvstyres fremtid, og det f�r Tufvesson til at opfordre til opr�r mod den svenske regerings Sk�ne-politik: "Sk�ne beh�ver d�rf�r ett rej�lt Snapphaneupprop mot regeringens maktfullkomliga centralism och mot Stockholms �nskan om att f� l�gga en h�msko p� den sk�nska framtiden."

29. september 2001: Dagens sk�nske aviser er fuld af kommentarer til g�rsdagens regeringsforslag i regionsdebatten. Der hersker bred enighed om at regeringens egentlige hensigt er at afskaffe Region Sk�ne i 2006, hvilket er i modstrid med hvad deres egen tidligere bet�nkning PARK anbefalede.
De sk�nske socialdemokrater bakker ikke op bag deres partif�ller i regeringen. Sven-Erik Bergkvist, n�stformand for den sk�nske regionstyrelse siger Sydsvenska Dagbladet: "F�r mig var det obegripligt att regeringen inte kunde s�ga ja till tankeg�ngarna i PARK. Men vi ger inte upp med det h�r. Jag har f�rhoppningar om att det till slut blir ett riksdagsbeslut i enlighet med tankeg�ngarna i PARK."
V�nsterpartiets leder i Sk�neparlamentet, Ann-Mari Campbell, bakker Bergkvist op: "V�nsterpartiet i Region Sk�ne anser att det �r ett steg tillbaka i utvecklingen av den lokala och regionala demokratin. Bakom f�rslagen i propositionen anar vi en �terg�ng till dr�mmen om en stark centralmakt."
Til Sk�nska Dagbladet kalder sk�neparlamentarikeren Kay-Vilhelm Winqvist fra Folkpartiet det for "Ett slag i ansiktet p� sk�ningarna" og forklarer "Sk�ningarna m�ste sj�lva f� avg�ra sk�nska fr�gor! Ingen kan v�l tro att regeringen i Stockholm vet b�ttre hur Sk�nes regionala utveckling skall se ut."

28. september 2001: Den svenske kommuneminister Lars-Erik Lövden som har ansvar for regionsfors�gene i bl.a. Sk�ne har idag fremlagt regeringens bud p� en fremtidig regional struktur. Noget kunne tyde p� at han trods alt har taget noget af den sk�nske kritik til sig, idet fors�get i Sk�ne f�r lov til at l�be perioden ud, d.v.s til 2006. Men derefter hersker der dog stor usikkerhed. For desv�rre er regeringens vision at der ikke skal findes regionalt selvstyre med direkte valgte parlamenter som i Sk�ne, men istedet kun indirekte valgte kommunalforbund, hvor kommunerne v�lger repr�sentanter til lenene (amterne). Allerede i det nuv�rende forslag inddrages en del af selvstyret p� det vigtige kulturomr�de.
Ingen b�r v�re overrasket over den magtkamp mellem Stockholm og Sk�ne i form af centralister og regionalister vi nu ser. Men det er sp�rgsm�let om det ikke er et sidste desperat fors�g fra Stockholms side p� at stoppe hvad der synes at v�re sk�ningernes vej mod fuldst�ndigt selvstyre. Dette slet skjulte fors�g p� at likvidere det sk�nske selvstyre skal ikke lykkes.

27. september 2001: K�benhavns Amt og Region Sk�ne underskrev i g�r en hensigtserkl�ring der skal besegle det fremtidige kultursamarbejde over �resund, beretter Region Sk�ne i en pressemeddelelse. I anledning heraf udtalte Lars Abel, formand for Undervisnings- og Kulturudvalget i K�benhavns Amt: "Kultursamarbejdet over �resund er ikke nyt, men med hensigtserkl�ringen s�tter vi nu ord p� amtets ambition om at bygge en kulturbro, der kan samle og forbinde kulturlivet p� begge sider af �resund. Vi skal heller ikke glemme de t�tte historiske b�nd, som knytter borgerne i vore omr�der sammen", og tilf�jede: "Vi har jo en f�lles kultur og historie, som vi med stor fordel og til gl�de for alle kan dyrke".
    Sydsvenska Dagbladet skriver idag, at den svenske socialdemokratiske regering ikke har parlamentarisk st�tte til sine planer om at mindske regionernes magt. Matz Hammarstr�m, talsmand for et af regeringens normale st�ttepartier, Miljöpartiet, siger: "Att h�lla inne regionernas pengar f�r kultur, n�ringslivsutveckling och infrastruktursatsningar, som regeringen t�nkt sig, �r bef�ngt. Vi vill ha en utveckling mot �nnu mer sj�lvst�ndiga regioner." De borgerlige siger ogs� nej. Moderaternas leder Bo Lundgren (som er sk�ning) udtaler: "Vi har en klar och enkel inst�llning. Regionf�rs�ket ska forts�tta", for som han kort og godt siger "Sk�ne �r ju en naturlig enhet".

26. september 2001: Rolf Tufvesson, regionr�d med ansvar for kultur og udvikling og Region Sk�nes n�stm�gtigste mand, kritiserer i en kronik, der bringes i s�vel Helsingborgs Dagblad som Kristianstadsbladet, ikke overraskende den svenske regerings kommende forslag om at nedl�gge regionsfors�gene. Tufvesson giver sin vision om hvor regionalismen skal f�re Sk�ne, Sverige og Europa hen: "Min framtidsvision �r klar. Framtidens utmaningar ligger i att varje region f�r utveckla sin s�rart i en europeisk federation d�r nationalstaten inte l�ngre bara kan st�lla krav utan ocks� m�ste dela med sig av sin makt till regioner och kommuner. Det �r en vision som skulle kunna fullf�lja integreringen av Europa. En vision som skulle grunda b�de Sverige och Europa p� nytt.
P�g�ende regionf�rs�k m�ste d�rf�r f� forts�tta och fler l�n m�ste f� en m�jlighet att pr�va �kat regionalt sj�lvstyre med direktvalda fullm�ktige. En �terg�ng till den gamla modellen med centralism och statlig styrning �r inte l�ngre acceptabel i ett modernt Europa."

25. september 2001: Folkpartiet i Sk�ne har udsendt en pressemeddelelse hvor hele partiafdelingen �nsker en folkeafstemning om Sk�nes fremtid. Herunder bringes hele pressemeddelelsen, som ikke kan betegnes som andet end historisk:
"L�t sk�ningarna best�mma om de vill att staten eller Sk�ne sj�lvt ska ansvara f�r den regionala utvecklingen! Regeringen borde l�ta sk�ningarna g�ra sina r�ster h�rda i en folkomr�stning innan de, med sin f�rmyndarmentalitet, best�mmer vem som skall ha makten. Det uttalande folkpartiet liberalernas sk�nef�rbund.
- Om regeringens id� att avveckla regionf�rs�ken och centralisera makten �ver Sk�nes regionala utveckling blir verklighet skulle det inte bara vara ett bakslag utan ett dr�pslag f�r Sk�ne.
- Folkpartiet liberalerna var p�drivande i arbetet f�r att ena Sk�ne och ge sk�ningarna makten �ver den egna regionala utvecklingen. Vi �r mycket uppr�rda �ver att regeringen nu planerar avsluta regionf�rs�ken.
- Regionf�rs�ken �r en framg�ng. De har medf�rt �kat engagemang fr�n enskilda medborgare, lokala och regionala politiker, organisationsf�retr�dare och n�ringsliv f�r de regionala utvecklingsfr�gorna. Demokratin har utvecklats och Region Sk�ne har tagit initiativ till ett mer intensivt samarbete med �vriga Europa.
- Regering och riksdag f�r inte besluta i denna fr�ga �ver huvudet p� sk�ningarna. Ett eventuellt f�rslag att l�gga ned regionf�rs�ken m�ste, som vi ser det, f�reg�s av att man l�ter sk�ningarna g�ra sin r�st h�rd i en regional folkomr�stning."
Til Kristianstadsbladet idag siger en tydelig vred Anders Johansson Berlin fra Folkpartiet: "Sk�ningarna m�ste f� s�ga sitt innan regeringen och riksdagen i Stockholm snyter oss p� konfekten".

24. september 2001: Med lederen "Dragkamp om regionala makten" blander nu ogs� Hallandsposten sig i den opblussede regionsdebat: "Ist�llet f�r att ge st�rre makt �t de lokala beslutsfattarna verkar regeringen vilja �terta kontrollen �ver det regionala utvecklingsarbetet genom att dels i h�gre grad anv�nda landsh�vdingarna som regeringens f�rl�ngda arm, dels att sj�lv utse de beslutande i l�nsstyrelsernas styrelser.
I Sk�ne och V�stra G�taland har man sj�satt nya stora organisationer i respektive region f�r att kunna hantera samordning mellan de gamla l�nen och f�rvalta det ut�kade ansvaret. Det �r v�l knappast n�gon d�r som i dagens l�get tror det �r m�jligt att �terg� till de gamla landstingen." Om situationen i Halland st�r der: "F�rhoppningen om att Halland skulle f� m�jlighet att bilda en egen region ser ut att grusas av den socialdemokratiska regeringen, som inte kan str�cka sig l�ngre �n till att Landstinget Halland och de hall�ndska kommunerna f�r bilda ett kommunalf�rbund. Regeringen vill dessutom st�rka l�nsstyrelsens st�llning i l�net." Som illustration til lederen er valgt Christian IV's gamle f�stning i Varbjerg.

22. september 2001: Sk�nska Dagbladets chefredakt�r Jan A. Johansson kommenterer i dagens avis Region Sk�nes sk�bne: "Det ser ut att bl�sa upp till storstrid om det sk�nska självstyret. En kamp som kan komma att ta sig dimensioner som p�minner om n�r sm�l�nningarna och Nils Dacke f�r fem hundra �r sedan satte sig upp mot Gustav Vasa." Johansson mener at have identificeret "skurkene": "Men det kommer som sagt inte helt �verraskande om regionf�rs�ket nu vingklipps dramatiskt av regeringen. I sak kan man s�ga att regionstyret stj�lps av Malm� stad och av den makttrojka med bop�lar i Malm� som utg�rs av statsminister G�ran Persson, kommunminister Lars-Erik L�vden och finanskommunalr�det Ilmar Reepalu, den senare ordf�rande i Kommunf�rbundet. Reepalu har �ppet kritiserat regionf�rs�ket och l�mnade under spektakul�ra former sin plats i regionfullm�ktige. Med facit i hand framst�r det nu som en taktisk man�ver."
    I en en anden artikel i avisen udtaler socialdemokraten Roland Palmquist, der sidder i s�vel Sk�neparlamentet som i Kevlinge byr�d: "Vi st�r eniga i den h�r fr�gan ovsett partibeteckning. Det �r en f�rnedring av hela Sk�ne och ett s�tt att trampa oss ner i dyn. Jag kan inte f�rst� att L�vdén kan g�ra s� mot sina partikolleger. L�gger han fram det h�r kr�ver jag hans avg�ng."
    En anden interessant kommentar til sagen kommer fra folkpartisten Anna-Kerstin Larsson, som til Kristianstadsbladet siger: "Katastrof om regionpropositionen blir verklighet! Jag �r �vertygad om att en folkomr�stning h�r skulle ge svaret att sk�ningarna sj�lva vill fatta beslut om Sk�ne, inte att besluten ska fattas i Stockholm".

20. september 2001: "Nytt slag om Sk�ne" er overskriften p� dagens leder i Sydsvenska Dagbladet. Heri kommenteres den mulige nedl�ggelse af Region Sk�ne: "S�rskilt f�r Sk�ne inger planerna p� en �terg�ng till statlig centralstyrning onda aningar. H�r har det utvidgade regionala sj�lvstyret framst�tt som grundbulten f�r visionen om ett betydligt st�rre och starkare regionbygge: en integrerad �resundsregion." Og "Det tog decennier att utreda formerna f�r ett enat och mer sj�lvst�ndigt Sk�ne. Det m�ste f� ta l�ngre tid �n tv� och ett halvt �r innan det nya regionala styret d�ms ut av regering och riksdag."
I en artikel i samme avis kalder regionr�d Rolf Tufvesson med ansvar for kultur og udvikling den svenske stats planer for "En massaker".

19. september 2001: Kristianstadsbladet har indsamlet reaktioner fra sk�nske politikere efter at det i sidste uge rygtedes at det sk�nske selvstyre er truet.
Carl Sonesson fra moderaterna: "Beskedet slog ner som en bomb i fredags. Jag hoppas att det inte finns n�gon majoritet i riksdagen f�r ett s�dant h�r beslut. Det �r lite f�rnedrande f�r tj�nstem�nnen som gjort den parlamentariska utredningen - och som s�ger att det �r f�r tidigt att utv�rdera, att f�rs�ken borde f� forts�tta. Kommitt�n har varit enig i sin bed�mning, vilket borde v�ga starkt. Det finns ingen logik i att regeringen g�r emot den uppfattningen."
Bo Kristiansson fra socialdemokratiet: "Ytterst beklagligt om vi skulle g� tillbaka till det gamla, och inte utveckla sj�lvstyrande organ. Alla politiker i Sk�ne �r �verens om att vi vill best�mma mer om Sk�nes angel�genheter."
    Ogs� Norra Sk�nes leder diskuterer den svenske regerings mulige forslag om at afbryde regionsfors�gene i bl.a. Sk�ne: "Om regeringen t�nker sig att stoppa regionf�rs�ken s� g�r regeringen fel. Den utf�rdar ett misstroendevotum mot det decentraliserade beslutsfattandet och den g�r p� tv�rs mot alla tendenser i tiden ute i Europa d�r utvecklingen drivs bort fr�n centralmakten, inte n�rmare densamma."
    "Sl� vakt om sj�lvstyret!" er overskriften p� en artikel p� Helsingborg Dagblads lederside af bladets politiske kommentator. Han skriver bl.a.: "Ett slut f�r regionf�rs�ket vore att ge upp f�r tidigt och inneb�r ett steg tillbaka f�r inv�narna i Sk�ne l�n. Det tar tid att etablera samarbetsformer som fungerar. Mycket av det som vunnits skulle raseras om f�rs�ket avbryts. Kanske finns inte fog f�r en s�dan oro. Men det �r bra att samtliga partier g�r en kraftfull markering. Kanske ingen r�k, utan eld."
    Den tidligere chefredakt�r for den nu nedlagte socialdemokratiske avis i Sk�ne Arbetet, Bo Bernhardsson, har af Sk�nska Dagbladet f�et stillet en ugentlig klumme p� ledersiden til r�dighed. Ogs� han tager sagen om det sk�nske selstyre op: "Alltf�r m�nga vittnesm�l fr�n regionens politiska liv har handlat om m�rdande tr�kiga m�ten i fullm�ktige. Det har inte heller st�rkt f�rs�kets aktier. Och man kanske inte skall bortse ifr�n att mer �n ett dumt uttalande har framst�llt regionf�rs�ket som ett uttryck f�r en sk�nsk kamp f�r frig�relse fr�n Sverige. N�r det i sj�lva verket handlar om att med n�rhetsprincipen som r�ttesnore - den som g�r ut p� att varje beslut skall fattas p� l�gsta m�jliga niv� - finna en ny och b�ttra ansvarsf�rdeling mellan stat, region och kommun. Inom statens sj�lvklara ram." Bernhardsson slutter dog med en utvetydig opbakning til Region Sk�ne: "Riksdagen b�r stoppa propositionen. Regionf�rs�ket m�ste forts�tta som det var t�nkt."

18. september 2001: "Det regionala sj�lvstyret m�ste utvecklas" skriver gruppelederne for de otte politiske partier i Sk�neparlamentet i en f�lles pressemeddelelse udsendt idag. Motivationen bag dette f�lles initiativ synes at v�re at fremvise enighed og dermed styrke overfor de kr�fter der vil inddrage det sk�nske selvstyre. De skriver bl.a.: "Regionf�rs�ket har p�g�tt under kort tid. Det �r d�rf�r n�dv�ndigt att f�rs�ken forts�tter ytterligare en period enligt nu g�llande regelverk i enlighet med den statliga PARK-utredningens f�rslag. Det tar tid innan nya roller och handlingsm�nster blir etablerade. Det beh�vs en fortsatt bred nationell, regional och lokal diskussion om samspelet mellan de olika sj�lvstyrelseniv�erna i Sverige. Inte minst mot bakgrund av den diskussion som f�rs ute i Europa och inom EU." Og slutter: "Vi kr�ver sammanfattningsvis att regionf�rs�ken forts�tter enligt nu g�llande lagstiftning i enlighet med det f�rslag som den statliga parlamentariska PARK-utredningen framlagt."
Udover den f�lles pressemeddelelse er Folkpartiet i Sk�ne kommet med en selvst�ndig udtalelse "R�r inte Sk�ne!", hvori der st�r: "Regeringen har tydligen m�ls�ttningen att ta makten fr�n sk�ningarna. Det ska de inte lyckas med. Vi beh�ver inte mer centralstyrning och huvudstadsmentalitet. - Vi beh�ver mer m�jligheter att sj�lva ta de viktiga besluttningar."
Til Sydsvenska Dagbladet udtaler Regionstyrelsens formand Carl Sonesson fra moderaterna frygt for regeringens planer om at afskaffe regionsfors�gene: "Om det h�r blir verklighet rycker regeringen undan m�jligheten f�r oss att tala med en samlad r�st fr�n Sk�ne." Men det er m�ske lige pr�cis der hunden ligger begravet.

17. september 2001: Kristianstadsbladet tager i dagens leder Region Sk�ne i forsvar, idet den konstaterer at sandsynligheden for at regeringen afskaffer det sk�nske selvstyre er stor: "Den svenska centralmaktens ointresse f�r utvecklingen av regionala kraftcentra manifesterades tydligt i b�rjan av september n�r inneh�llet i den proposition om regionf�rs�ket som ska l�ggas fram senare i h�st l�ckte ut.
Det blir stopp f�r nya regionf�rs�k, regeringen kan endast t�nka sig att till�ta bildandet av kommunf�rbund, enligt samma modell som i Kalmar l�n. Dagens tv� regionf�rs�k med direktvalda regionfullm�ktigef�rsamlingar - Sk�ne och V�stra G�taland - f�r visserligen forts�tta, men bara p� f�rs�k fram till 2006 d� riksdagen ska avg�ra om f�rs�ket ska permanentas.
Tydligare �n s� kan missn�jet med hur politikerna i Sk�ne och V�stra G�taland sk�tt sig under mandatperioden inte uttalas. I grund och botten finns ocks� en djup misstro, som verkar delas av statsminister G�ran Persson, mot att sl�ppa makt fr�n regering och riksdag till regionerna."
Men Kristianstadsbladets redaktion har et andet syn p� den sag: "Det har ocks� kommit positiva resultat ut av regionf�rs�ket. Sakta v�xer en starkare sk�nsk samh�righetsk�nsla fram och de alternativa driftsformer som provats vid sjukhusen i Helsingborg, �ngelholm och Simrishamn �r lovande f�r v�rdens framtid.
F�r �vrigt hade hindren f�r integrationen �ver �resund troligen varit undanr�jda f�r l�nge sedan om det varit Sk�ne och Sj�lland som f�rhandlat i st�llet f�r Danmark och Sverige. Bara det �r ett mycket starkt argument f�r att permanenta regionf�rs�ket och ge regionerna mer makt."

16. september 2001: Sk�nes st�rste avis, som b�rer det pr�tenti�se navn Sydsvenska Dagbladet, har l�nge k�rt en kritisk - nogle ville sikkert istedet v�lge at kalde den usaglig - linje mod Region Sk�ne og det sk�nske selvstyre. Nu har selv Region Sk�ne f�et nok og tager til genm�le i en pressemeddelelse, hvor man tilbageviser Sydsvenska Dagbladets p�stande punkt for punkt, senest som de kom til udtryk i en leder 6/9. Som begrundelse for at udsende sine kommentarer som pressemeddelelse angiver Region Sk�ne: "F�r ungef�r en vecka sedan publicerades i Sydsvenska Dagbladet en ledare som inneh�ll en del sakuppgifter som inte kunde st� oemotsagda. Regiondirekt�r Kenneth Holmstedt och utvecklingsdirekt�r Monika Yngvesson utarbetade en gemensam kommentar, som �vers�ndes till tidningen samma dag f�r ben�gen publicering. Tyv�rr har tidningen �nnu inte kunnat bereda utrymme att publicera kommentaren fr�n Region Sk�ne."
De tilbageviser blandt andet: "I ledaren p�st�s att "erfarenheterna och statliga utv�rderingar visat att regionstyret inte har varit s�rskilt lyckosamt". Av slutbet�nkandet fr�n den parlamentariska Regionkommitt�n PARK framg�r bl a att huvudintrycket av f�rs�ksverksamheten �r positivt samt att f�rs�ket p�g�tt kort tid och haft begr�nsad handlingsfrihet. I bet�nkandet g�rs ej heller n�gon v�rdering av vilken av de fyra regionf�rs�ken som fungerat b�st. Eftersom det handlar om olika modeller som pr�vats s� g�r det inte att g�ra j�mf�relser p� det s�ttet. Vi anser att f�rs�ken i Kalmar och i Sk�ne har fungerat bra."
Sydsvenska Dagbladet, som man kan have mist�nkt for bevidst at have anlagt en anti-sk�nsk redaktionel linje, ejes af den svenske Bonnier-koncern med s�de i Stockholm.

15. september 2001: Foreningen Norden har idag uddelt sin h�derspris til den danske forfatter, komponist og musiker Benny Andersen. H�dersprisen uddeles traditionelt til en person, der har bidraget med en s�rlig bem�rkelsesv�rdig indsats til fremme af samarbejdet mellem de nordiske befolkninger, og i Benny Andersens tilf�lde lyder begrundelsen, at hans sange er v�rdsat over hele Norden. Men Benny Andersen var ogs� manden, der skrev teksten til forestillingen i anledning af �resundsbroens �bning, hvor astronomen Tyge Brahe blev gjort "dansk-svensk" (se 3/6 2000). Tildelingen af prisen til Benny Andersen kan kun tolkes derhen at Foreningen Norden bl�stempler historieforvanskning i "nordismens" navn. Det kan kun beklages.

14. september 2001: Sk�nsk mad har f�et sit eget varem�rke, og er den forel�bige kulmination p� et sp�ndende gastronomi-projekt som begyndte i Syd�st-Sk�ne og p� Bornholm for seks �r. Ideen med markedsf�ring og udvikling af regionale kulinariske specialiteter har bredt sig ud over hele Europa, hvor det er meningen at turister og andre vil kunne finde regionale retter p� kroer og andre steder, som b�rer det eftertragtede logo "Culinary Heritage" eller Regional Matkultur som det hedder i Sk�ne.

13. september 2001: Kommunf�rbundet Sk�ne har startet udgivelse af en avis p� nettet med navnet Kommunnytt Sk�ne. Af andre tilsvarende netaviser kan n�vnes Ditt Sk�ne, Regionnytt Sk�ne og Ditt Öresund.

12. september 2001: En nyt pragtv�rk om sk�nske slotte og herreg�rde udkommer snart, skriver Sk�nska Dagbladet i en stor artikel p� deres forside idag. Bag v�rket st�r den kendte forfatter Jonny Ambrius som har en lang r�kke b�ger om sk�nsk historie, kultur og sprog p� samvittigheden. Ambrius har valgt at fokusere p� ikke bare bygningernes historie men ogs� hvad der er h�ndt i dem. "Sk�nska slott och herrg�rdar" pr�senteres p� bog- og biblioteksmessen i G�teborg imorgen.

8. september 2001: Dansk ser nu ud til at f� et gennembrud som tilvalgsfag p� de sk�nske gymnasier. Polhemskolan i Lund melder om at man for f�rste gang har s� mange tilmeldte, at en danskklasse p� hele 21 elever kan oprettes, fort�ller Sydsvenska Dagbladet. Gymnasiechefen mener at der er flere forklaringer: "�resundsbron �r en f�rklaring. Sedan har det kanske g�tt upp f�r en del att det kanske �r l�ttare att l�sa danska som nationellt spr�k, ist�llet f�r 100 po�ng i spanska, franska eller tyska. H�r f�ljer vi en kursplan f�r moderna spr�k. Sedan �r det ju j�tteroligt att vi har en spr�kl�rare som har danska som modersm�l."

7. september 2001: Gravh�jene i Sk�ne skal indg� som en naturlig del af landskabet. Derfor har kulturmilj�funktionen p� l�nsstyrelsen i Sk�ne besluttet at bruge et par millioner kroner p� at bevare fortidslevningerne. "Syftet �r att bevara alla v�ra fornl�mningar f�r framtiden", forklarer antikvarie Eva Persson til Sydsvenska Dagbladet, og forts�tter "Gravh�garna �r speciella f�r s�dra Sverige i allm�nhet och f�r Sk�ne och Halland i synnerhet."

4. september 2001: Terra Scani� - Sk�nes historie p� internet har f�et 870.000 kroner fra Stiftelsen Framtidens Kultur. Leder p� historiebogsprojektet Camilla Sj�strand er m�gtig glad for bevillingen. I en pressemeddelelse siger hun: "Nu kan vi utveckla v�r regionala historiebok p� Internet med ljud, r�rlig bild, kartmaterial och l�rarhandledningar." Terra Scani�, som er igangsat af Region Sk�ne, skal v�re f�rdigt til for�ret 2002.

1. september 2001: Forleden sendte svensk TV2 programmet "Gud v�lsigne de sk�nska betf�lten". Det er der kommet reaktioner p� i Sk�nska Dagbladets sp�rgerubrik Hall� Sk�nskan. En seer undrer sig nemlig over at de i programmet optr�dende sk�ninger var tekstet: "Är sk�nskan verkligen s� sv�r att f�rst�? Om nu sk�nskan betraktas som ett minoritetsspr�k s� m�ste vi f� pengar fr�n Stockholm s� vi kan undervisa i det i skolerna." Bj�rn Arvas fra Sveriges Television svarer, at man p� redaktionen har den politik at det "�r mycket mer uf�rsk�mt mot dem som medverkar i programmen, om man visar upp dem i tv och de inte blir f�rst�dda." Med andre ord s� m� sk�ninger tekstes i fjernsynet s� svenskerne ikke bliver forn�rmet.

30. august 2001: Den kristdemokratiske rigsdagsmand og fork�mper for det regionale selvstyre sk�ningen Tuve Sk�nberg portr�tteres i Helsingborgs Dagblad. Sk�nberg udtaler at han er meget optaget af, at der finder undervisning sted i Sk�nes historie: "Sj�lvfallet b�r man lyfta fram Sk�nes historia f�re den svenska tiden! Historia �r identitetsskapande. Den som �r trygg i sin identitet blir or�dd och gener�s mot andra kulturer. I grunden �r det en djupt m�nsklig fr�ga: " Att vara okunnig om vad som h�nt f�re ens egen f�delse �r detsamma som att alltid vara barn. Ty vad �r m�nniskolivet v�rt, om det inte genom historisk kunskap knytes samman med f�reg�ende generationers liv?" S� uttryckte Cicero det. Det g�ller �n i dag", understreger Sk�nberg, som m�ske ukendt for de fleste er forfatter til et par b�ger om Sk�nes historie.

29. august 2001: Et nyt parti er blevet dannet i Sk�ne. Det b�rer navnet Sk�nes Patientpersonalparti (SPPP), og er dannet p� initiativ af Sk�nepartiets formand Carl P. Herslow. Herslow blev ved en man�vre i valgsammenslutningen Sk�nes V�l, som fik 6 mandater i Sk�neparlamentsvalget i 1999, udelukket som f�lge af samarbejdsvanskeligheder (se 22. maj 2000). Nu pr�ver han s� et come-back p� regionsniveau med et nyt parti. Men if�lge Kristianstadsbladet er fokus helt rettet p� at forbedre forholdene for pensionister og handicappede. S� vidt som der engang har v�ret et aspekt af politisk kamp for sk�nsk kultur og identitet i Sk�nepartiet, s� m� dette v�re beviset p� at dette punkt definitivt er nedprioriteret. Det skal till�gges at Sk�nepartiet, som reelt kun er et Malm�parti, fornylig blev splittet idet den kroatiske fl�j takkede af da Herslow ikke ville give den moralsk opbakning i en pludselig opst�et sag.

24. august 2001: Lund kommunes kultur- och fritidschef Gunnar Haag foresl�r i Sydsvenska Dagbladet at fundene fra Opager b�r ligge i et nyt ark�ologisk museum i Lund. Haag afsl�rer at Region Sk�ne er ved at "inventera m�jligheterna av att skapa ett nytt arkeologiskt museum, inte minst i ljuset av den rika fyndplatsen i Upp�kra". Haag foretr�kker ikke overraskende at et s�dant nyt museum b�r ligge i Lund og ikke i Steffenstrup kommune hvor Opager ligger. Katarina Carlsson fra Kultur Sk�ne bekr�fter at en visionsgruppe er nedsat: "Den har haft ett enda m�te, och p� det talades det bland mycket annat om att man borde kunna visa sk�ningarna vad som gr�vts fram ur deras jord. Konkretare �n s� har det inte blivit." Dette er en hel ny udvikling i sagen om Historiska museets sk�bne i Lund, som ikke engang museets chef Anders �dman kender til, beretter Sydsvenska Dagbladet.

19. august 2001: I weekenden har Historiska museet i Lund haft de mest interessante fund fra udgravningerne i Opager udstillet. Desv�rre har man p� grund af museets uvisse sk�bne ikke kunnet g�re udstillingen s� stor og lade den vare s� l�nge som man gerne ville, for som museets chef Anders Ödman siger til Sydsvenska Dagbladet: "Det �r ingen som vill satsa p� n�got som m�jligtvis ska l�ggas ner. Vi hade t�nkt oss en stor utst�llning om j�rn�ldern, men p� grund av de os�kra tiderna f�r Historiska museet gick inte det."

14. august 2001: Kristianstadbladet diskuterer i dagens leder problemerne med �resundsregionen. Lederen pointerer pr�cist hvad der er galt: "Politiker och inv�nare i �resundsregionen har inte f�rm�tt bryta sig loss fr�n centralmaktens tyngd. Stockholm har visat en f�rv�nansv�rt stor r�dsla inf�r utsikten att f�rlora kontrollen �ver utvecklingen i Sydskandinavien. Regeringen i Stockholm �r bland annat negativt inst�lld till att ut�ka Region Sk�nes befogenheter, ingen vet ens om regionf�rs�ket kommer att permanentas. V�rst �r dock regeringen i K�penhamn vars intresse f�r �resundsregionens speciella problem i b�sta fall kan beskrivas som mycket ljumt. Den nationella sj�lvtillr�ckligheten i folketinget, avbryts endast stundtals av tillf�llig uppm�rksamhet riktad mot den store grannen i s�der Tyskland och resten av EU eller mot supermakten USA l�ngt borta i v�ster. Sverige bem�ts med likgiltigt ointresse."

10. august 2001: I aften kan man h�re 1600-tals musik i Burlev Gamle kirke, skriver Sk�nska Dagbladet. Ogs� dansk musik af bl.a. Mogens Peders�n er p� programmet. Sangerinden Aino Lund Lavoipierre fort�ller: "Danmark hade vid denna tid ett rikt musikliv, och de s�nger som sj�ngs vid det danska hovet sj�ngs ocks� i Sk�ne, som vid den tiden tillh�rde Danmark."

9. august 2001: Entusiastiske amat�rark�ologer under ledelse af ark�olog Anders �dman er i f�rd med at udgrave et betydeligt borganl�g fra 1300-tallet ved Hovdal slot, fort�ller Kristianstadsbladet. �dman fort�ller at det er navnet G�rdstaliden der har sat ark�ologerne p� sporet: "Det �r en fri �vers�ttning fr�n danska och betyder g�rdsplatsbyggnad, och det har levt kvar i folkmun. D�rf�r vet vi att det legat en borg mitt i �demarken."

6. august 2001: Sk�nska Dagbladet bliver tilsyneladende aldrig tr�t af at berette om de ark�ologiske udgravninger i Opager. Og det er der nok mange l�sere som er glade for. Mere end 11000 fund er gjort i Opager og flere kommer til hver dag. Ret us�dvanligt tillader journalisten bag artiklen sig at komme med en personlig kommentar under rubrikken Regionalism: "Det �r sv�rt att undvika att bli en smula lokalpatriotisk n�r man ser fynden fr�n Upp�kra. Ännu sv�rare �r det att f�rst� att Historiska muséets framtid �r oviss och att en flytt till Stockholm av allt material inte �r avskriven. Man kan ju fr�ga sig vad som h�nt om n�gon planerat att flytta Birka till Sk�ne. Men s� blir det naturligtvis aldrig och sj�lvfallet ska M�laromr�det beh�lla sin "lilla" fyndplats."

4. august 2001: I en artikel i forg�rs berettede Kristianstadsbladet om 1600-talsdagene p� Hovdal slot som finder sted her i weekenden, og hvor man blandt andet kan f� serveret herlige retter fra dengang. Imidlertid kom avisen til at skrive at man ikke skulle forvente at f� kartofler, for de "...b�rjade odlas i Sverige f�rst under 1800-talet." Det fik en l�ser til at reagere. Sk�ne var jo dansk frem til 1658, s� hvad man dyrkede dengang i et andet land som Sverige er vel irrelevant, mente l�seren. Idag gav Kristianstadsbladet s� l�seren ret, og fortalte at det danske hof allerede i 1642 havde kartofler p� madbordet. Ud til menigmand n�ede kartoflen dog f�rst langt senere. Kristianstadsbladet slutter sin beklagelse s�ledes: "Slutligen vill vi be om urs�kt f�r f�rbiseendet att Sk�ne var danskt under st�rre delen av 1600-talet. I historieb�ckerna fick vi l�ra oss att Sk�ne blev svenskt genom freden i Roskilde 1658, men vi Sk�ningar vet ju dessutom att vi var danskar l�ngt senare - och till viss del k�nner oss s� fortfarande."

2. august 2001: Berlingske Tidende forts�tter med at berette den tilsyneladende uendelige historie om de h�je bropriser og de f� bilrejsende over �resundsbroen. Den danske trafikforsker Finn Ramstad mener at det er alt for dyrt at k�re over broen: "T�nk, hvis det havde kostet 230 kr., at k�re fra den ene bydel til den anden, da Berlinmuren faldt. S� var der ikke kommet meget trafik og integration mellem �st og vest."

31. juli 2001: Et l�serbrev med titlen "Saklig kritik mot sj�lvgoda svenskar" bringes i dagens udgave af Sk�nska Dagbladet. En passus i l�serbrevet fortjener at blive gengivet her fordi den p� glimrende vis udstiller den svenske dobbeltmoral i forbindelse med Sk�neland: "Efter kriget sade svenskarna: Vi f�r aldrig gl�mma tyskarnas hemska grymheter mot judar och andra folk. Men d� jag p�minde svenskarna om deras grymma framfart, f�r att f�rsvenska Sk�neland, sa de till mig. Det f�r du gl�mma, det �r s� l�nge sedan, det �r en stor konst att minnas, men en st�rre konst att gl�mma. Det �r jo fr�ckhet i kubik."

27. juli 2001: Den fremtr�dende sk�nske politiker Jerker Swanstein fra moderaterna opfordrer i en sommerkronik i Helsingborgs Dagblad Helsingborgpolitikerne til at tage sit ansvar for Region Sk�ne. I samme kronik giver Swanstein ogs� en interessant beskrivelse af forholdet mellem Sk�ne og den svenske centralmagt: "I dag har vi ett enat Sk�ne, som i m�nga viktiga fr�gor arbetar �t samma h�ll, som diskuterar och resonerar med varandra oavsett varifr�n vi kommer. En utveckling som inte kan brytas, oavsett vad G�ran Persson kommer att l�gga fram i sin regionalpolitiska proposition. Det �r ju ingen hemlighet att centralmakten inte �r n�jd med den utveckling som har satts ig�ng med regionf�rs�ken. Sk�ne �r nu ett och samarbetet och gemenskapen v�xer sig starkare hela tiden. Detta �r de sk�nska politikerna, oavsett partif�rg, �verens om."

24. juli 2001: Skan�r f�r sin egen middelalderfestival, skriver Sk�nska Dagbladet. Den kommer til at hedde "Margaretadagarna" (Margrethedagene p� dansk) efter den f�rste dronning Margrethe. M�ls�tningen er at arrangementet skal sprede kendskabet til Skan�rs og Sk�nes kulturhistorie. Skan�r var i middelalderen en vigtig handelsplads med ikke mindst sildemarked, mens at nabobyen Falsterbo var residensby for Sk�nes sydvestre len indtil Malm� overtog hvervet i midten af 1500-tallet.

23. juli 2001: Lunds Universitetsbibliotek er nu i fuld gang med at indscanne gamle h�ndskrifter fra deres samlinger. Den mest ber�mte er Necrologicum Lundense fra 1123, som er en vigtig kilde til dansk middelalderhistorie. Ikke alle af de gamle b�ger har haft de lokale forskeres interesse, skriver Sk�nska Dagbladet. Blandt andet fordi de har mere med dansk historie at g�re end med svensk.

22. juli 2001: Det er i �r 325 siden Sveriges st�rste orlogsfart�j Kronan blev s�nket af en dansk-hollandsk i Slaget ved �land. For 20 �r siden blev skibet fundet p� 26 meters dybde syd for �land, og efterh�nden er ganske mange genstande blevet bj�rget. De mange fund vil give et nuanceret og detaljeret billede af Sveriges stormagtshistorie siger projektlederen til Söndagsavisen. Alene i �r forventes over 1000 nye fund. De mest interessante vil kunne beskues p� Kalmar Länsmuseum. Med s�nkningen af Kronan fik den svenske stormagtsstatus et skud for boven. Den str�lende sejr over den svenske fl�de i Slaget ved �land beredte vejen for den danske h�rs landgang i Sk�ne godt en m�ned senere.

15. juli 2001: Operasangeren og instrukt�ren Marianne M�rck blev idag k�ret som �rets Sk�ning.

11. juli 2001: Den gamle klostermur i Aahus bliver reddet skriver Kristianstadsbladet. Det er de mange reaktioner mod planerne om at rive den middelalderlige mur ned, der har p�virket l�nsstyrelsen i Sk�ne (se 12/4). Regionmuseets ark�ologer er istedet blevet bedt om at skrive en rapport om hvordan muren kan restaureres.

2. juli 2001: Visionen om Region Sk�ne risikerer at d�, skriver Helsingborgs Dagblad. I forbindelse med en unders�gelse Region Sk�ne er i f�rd med at foretage om sin fremtidige politiske organisation har man bedt konsulentfirmaet KPMG om en analyse af hvordan sk�neparlamentarikerne ser p� situationen. De fleste f�ler ikke at de har indflydelse nok p� beslutningsprocessen fordi de f�ler at regionsstyrelsen ("Sk�neregeringen") reelt bestemmer det hele. Analysen konkluderer: "Region Sk�ne har kommit f�r att stanna. Det �r den samst�mmiga uppfattningen i intervjumaterialet. Men det beh�vs en "omstart"."

30. juni 2001: Danske skoleudflugter kan kun f� offentlig st�tte hvis de foreg�r indenfor den danske stats nuv�rende gr�nser, skriver Helsingborgs Dagblad. Det undrer Bornholms amtsborgmester Knud Andersen sig over: "Et m�rkeligt system. En skoleklasse fra Bornholm kan ikke engang g�re ophold ved Lunds domkirke, som engang har v�ret dansk, p� vej til Sj�lland." Amtsborgmesterens kritik st�ttes af �resundskomiteen som vil have den danske undervisningsminister til at �ndre de urimelige regler.

29. juni 2001: En frisk statistik fra turistbureauet i Lund viser at antallet danske bes�gende er firedoblet siden broens �bning, hvilket er langt over forventning. Det er de historiske sev�rdigheder som tr�kker. Som Anna Persson fra turistbureauet forklarer til Sydsvenska Dagbladet: "De �r v�l medvetna om Lunds historiska inneb�rd f�r Danmark. D�rf�r �r de extra intresserade av kyrkan och andra historiska objekt."

28. juni 2001: Norra Sk�ne bringer idag en leder med overskriften "Det bortgl�mda Sk�ne" hvori sp�rgsm�let stilles "�r Sk�ne en f�rsummad region?" Lederen gl�der sig over debatten i Sk�neparlamentet i forg�rs: "F�r ovanlighetens skull var regionstyrelsens ordf�rande Carl Sonesson (m) och oppositionens talesman, regionr�det Sven-Erik Bergkvist (s) �verens. Det kr�vs enighet �ver partigr�nserna f�r att Sk�ne ska f� geh�r f�r sina �nskem�l hos centralmakten i Stockholm." Og det er netop sk�nsk enighed der skal til for at presse Stockholm til at efterkomme sk�nske �nskem�l, ikke mindst hvad ang�r �resundsintegrationen. Lederen slutter med en t�r konstatering om den svenske centralmagts interesse for netop problemstillingerne i �resundsintegrationen: "Men det h�r tycks inte intressera maktens ut�vare i Stockholm. Annat hade det blivit om en bro byggts f�r att knyta samman Stockholm med �land och Finland. D� hade s�kert till- och avfartsv�gar i broregionen liksom integrationsarbetet f�tt h�gsta m�jliga prioritet b�de i riksdagshuset och i Rosenbad."

27. juni 2001: Kristianstadsbladets leder h�vder idag om Region Sk�ne at "Det allvarligaste problemet f�r Region Sk�ne och f�r regionf�rs�kets framtid �r politikernas n�rmast kroniska brist p� regional identitet." Lederen opfordrer regionspolitikerne til at tage sig sammen, for ellers kan det f� fatale f�lger: "Om regionstyret inte f�rm�r �ndra sina attityder till de regionala utvecklingsfr�gorna och reagera med ryggm�rgen f�r att hitta l�sningar, kommer man att tappa sk�ningarnas f�rtroende f�r regiontanken. Uppe i Stockholm slipar departementen f�r fullt de l�nga knivarna f�r att slutgiltigt ta d�d p� den. Om inte f�rr s� i h�st kommer Region Sk�nes v�nner att pr�vas. Som motdrag vore det nog klokt om regionledningen b�rjade samla och m�na om dem som finns kvar."
Danskere valfarter i store skarer til Dalby kirke, som de i�vrigt betragter som en helt igennem dansk kirke, skriver Sk�nska Dagbladet. P� en mindetavle i Helligkorskirken findes navnene p� de tre danske konger, Svend Estridsen, Harald Hen og Knud den Hellige, som stod bag kirkelige organisation i Danmark i den tidlige middelalder, hvor Dalby en kort overgang havde sin egen biskop. Den lokale pr�st Martin Cruse klager sin n�d over sk�ningernes ukendskab til de gamle konger, for de "...k�nner n�sten inte alls til de danska kungarna, trots att de ju var kungar �ven h�r �nda till 1658. I Sk�ne f�r barnen inte l�sa s� mycket om den danska historien."

26. juni 2001: Helsingborgs Dagblad bringer et citat fra g�rsdagens leder i Dagens Nyheter, som konstaterer at der p� svensk national(!) niveau savnes interesse for �resundsregionen: "Om Sk�ne legat i Stockholmsomr�det hade mycket s�kerligen varit annorlunda...". HD's svar p� det var at bringe Sk�nelandsflaget som illustration. Stockholmeriet f�r nu selv det ellers storsvenske HD til at blive Sk�nepatriotisk.

25. juni 2001: Debatten om den manglende integration i �resundsregionen er for alvor blusset op igen her hvor vi n�rmer os �rsdagen for bro�bningen. Problemet er at det hidtil ikke har g�et at harmonisere love og regler over �resund. Svend Erik Hovmand fra Venstre mener at skylden ligger hos de danske og svenske regeringer. Han kr�ver at de inden for et �r kommer med et udspil som skal lette integrationen.
For at komme ud af d�dvandet m� mere kreative l�sningsmodeller frem siger Jessica Panke fra Institut for Fremtidsstudier i K�benhavn til Sydsvenska Dagbladet. Hun foresl�r en virtuel �resundskommune, som alle gr�nseg�ngere kunne indg� i. �resundskommunen skulle s� fordele skattepenge videre til de virkelige kommuner og amter p� begge sider af �resund. I Berlingske Tidende har Nordisk R�ds pr�sident foresl�et en "medborgerkontrakt" hvis man bos�tter sig eller tager arbejde p� den anden side af gr�nsen.
Men den allerbedste l�sning p� integrationsproblemerne er at give Sk�neparlamentet lovgivningsret p� udvalgte omr�der. I Sk�ne ved man hvad der skal g�res. Man har fingeren p� pulsen i mods�tning til det svenske statsbureaukrati der ligger 500 kilometer v�k. Sk�ninger evner sikkert ogs� bedre at f� den danske regering til at g� med til n�dvendige �ndringer i �resundsregionen. En s�dan udvikling vil den svenske regering formodentlig bek�mpe med n�b og kl�er. Den svenske stats integritet har altid v�ret vigtigere for regeringen i Stockholm end sk�ningernes �ndelige og materielle velf�rd.

23. juni 2001: Tro det eller ej, men der findes en udgave af Systembolaget p� str�get i K�benhavn. Ganske vist er det et privat initiativ som ikke er koblet til det svenske monopolforetagende, men det fortjener alligevel et ord med p� vejen. I butikkens ene vindue h�nger et skilt hvor der st�r: "Man tror at svenskerne er tossede n�r de �bner Systembolag p� Str�get". I det andet vindue h�nger et andet skilt hvor der st�r: "Sk�ne, Halland og Blekinge mod et Systembolag p� Str�get. Intet d�rligt bytte!" De tre �stdanske landskaber havde en befolkningsnedgang p� over 30% de f�rste 50 �r efter 1658. Denne folkelige tragedie som blev en f�lge af den svenske erobring er p� Str�get idag reduceret til et bytte mod et Systembolag. Smagl�sheden har n�et en ny bundrekord.

21. juni 2001: Det kristdemokratiske sk�neparlamentsmedlem Anders Tilly anklager i et l�serbrev i Sk�nska Dagbladet den svenske stat for at modarbejde Region Sk�ne gennem at overf�re magt fra de sk�nske folkevalgte til den statsligt udpegede guvern�r, eller "landsh�vding" som det mindre utiltalende hedder: "Att centralisera det politiska och administrativa livet inom en medlemsstat [i EU] genom att f�ra �ver makt och inflytande fr�n Region Sk�ne till landsh�vdings�mbetet strider mot b�de allm�nna m�nskliga kulturella r�ttigheter (FN, Unesco och Europar�det) och EU:s grundl�ggande avtal p� omr�det (Maastricht, Amsterdam och Nice)." Tilly fort�ller ogs� om Europar�dets tidligere generalsekret�r Peter Leuprecht: "Han �r speciellt "f�rbannad" p� Sverige och kallade svenskarna "the most sanctimonious and hypocritical of EU members", "who regularly refuse to comply with EU orders concerning human rights", they simply do what they like and ignore them". Tilly afslutter: "Att st� med m�ssan i handen och v�rdsamt v�rdsamt be om anslag �r varken i linje med de m�nskliga kulturella r�ttigheterna inom EU eller EU:s allm�nna policy p� regionpolitikens omr�de. Att rumphugga Region Sk�nes politiska maktbefogenheter kan inte uppfattas annat �n provocerande."

20. juni 2001: Sk�nes Hembygdsf�rbund har uddelt sine kulturpriser, skriver Kristianstadsbladet. En af priserne er g�et til Lunds Universitets Historiske Museums chef Anders �dman bl.a. for hans projekt Norra Sk�nes Medeltid. I den tilh�rende skriftserie er netop udkommet "Vittsj�, En socken i dansk j�rnbruksbygd". �dman er selv opvokset i Vids�.

19. juni 2001: Nogle medlemmer af Sk�nelandets kulturhistoriska förening planl�gger at lave en film om tiden 1332-60 hvor Sk�neland var i union med Sverige skriver Sk�nska Dagbladet. Skurkene bliver holstenerne som p� den tid n�sten havde opn�et med at slette Danmark fra Europakortet.

16. juni 2001: Antallet vestensundske bes�gende i Malm� er steget med mindst 230% fort�ller Malm� turistbureau i dagens udgave af Sk�nska Dagbladet. Turistbureauets chef mener at en v�sentlig �rsag til for�gelsen er den historiske: "Jag tror att de vill upptäcka Sk�ne - det är ju lite Danmark, det här."

14. juni 2001: I en f�lles kronik idag i Helsingborgs dagblad kr�ver de politiske sekret�rer fra de fire borgerlige partier i den sk�nske "regering" at barriererne i �resundsregionen skal v�k nu: "S� l�nge som nationalstaterna Sverige och Danmark best�r i nuvarande skick kommer det att finnas olika regler f�r arbete, skatter, n�ringsliv med mera p� de olika sidorna av sundet. Vad vi i Region Sk�ne m�ste g�ra �r att se till att kunna ge en entydig och klar information om vad som g�ller s� att skillnaderna i praktiken inte utg�r eller upplevs som hinder. Vi vill slutligen uppmana den svenska och den danska regeringen att uppfylla sina l�ften! Eller �r det s� att de socialdemokratiska regeringarna inte vill ha n�gon integration i �resundsregionen?"

11. juni 2001: Prins Joachim har bes�gt Christianstad skriver Kristianstadsbladet. Prinsen kom til byen i egenskab af pr�sident for T�jhusets venner som i �r havde lagt deres udflugt til Sk�ne for at kikke p� danske sev�rdigheder. Tidligere stadskulturchef Sune Fristr�m viste prinsen rundt i Christianstad som ikke mindst har Trefoldighedskirken at byde p�.

10. juni 2001: Var M�lardalen et dansk lydrige under vikingetiden? Det h�vder Carl L�fving fra G�teborg Universitet i en afhandling. Til Sydsvenska Dagbladet siger han at det var de danske konger som havde den st�rste indflydelse i Norden p� denne tid, og giver som argument for denne tese at der langs en linie fra Sveriges nuv�rende vestkyst over V�nern og M�lardalen til Finske bugt findes stednavnet Tegneby. L�fving mener at Harald Bl�tands m�nd - tegnerne - boede i disse byer og kontrollerede ruten fra Kattegat igennem det nuv�rende Sverige til Finland. Han fremf�rer som et andet bevis runestenene fra G�talandene som er rejst til minde over Knud den Stores livvagt "thingalid" i England. Noget "Svearike" mener L�fving ikke der fandtes p� denne tid.

8. juni 2001: Om seks �r kommer Skandinaviens st�rste rekonstruerede vikingelandskab at st� klart i L�ddek�ping, skriver Sk�nska Dagbladet. P� et 30 hektar stort omr�de vil en masse vikingeaktiviteter komme til at syde lover initiativtager Anders �dman. Han siger om valget af netop L�ddek�ping til projektet: "Dette �r den vikingat�taste trakten i hela landet. I Borgeby byggde Harald Bl�tand en borg, vid l�dde �s utlopp fanns en hamnl�ggning och l�ngre upp i �n en stensp�rr som skulle f�rsv�ra f�r angripare att ta sig l�ngre upp i vattendraget."
TV-Avisen fortalte idag at tilslutningen til hjemmev�rnet er stor p� Bornholm. En bornholmsk hjemmev�rnsmand gav som begrundelse at bornholmere minder meget om s�nderjyder. Begge mener at man har et land som er v�rd at forsvare og det g�r man s�.

7. juni 2001: Den af Lunds Universitet bestilte redeg�relse om universitets tilknyttede museer, herunder det historiske museum, er f�rdiggjort og afleveret skriver flere sk�nske aviser idag. Redeg�relsens konklusion er at opmaganisere museernes samlinger i udkanten af Lund, hvor lejeomkostningerne ikke er s� h�je, og samtidig have en del af samlingerne p� udstilling i f�lles lokaler inde i Lunds centrum. Opmaganiseringen er det historiske museums chef Anders �dman ikke glad for. Han mener at det bliver meget dyrt at maganisere den sk�nske kulturarv, og anser i�vrigt at det er i modstrid med loven til beskyttelse af oldtidsfund.

5. juni 2001: Berlingske Tidende fort�ller idag om en unders�gelse der viser at danskernes nationale sindelag er steget st�t de sidste 20 �r. Af unders�gelsen fremg�r at antallet af "meget stolte" danskere er steget fra 32 procent i 1981 til 48 procent i 1999, mens at antallet af "slet ikke stolte" er faldet fra 4 til 0 procent. Forh�bentlig vil danskernes styrkede nationale identitet ogs� give sig udslag i en st�rre interesse for sk�nelandske forhold.

3. juni 2001: Region Sk�nes kulturudvalg har nu behandlet moderaternas forslag om en sk�nsk nationalsang, skriver Sydsvenska Dagbladet. Kulturudvalget mener at forslaget passer fint med de m�ls�tninger Sk�neparlamentet tidligere har vedtaget. Dog �nsker man at kalde det en "Sk�nesang" istedet for en nationalsang.

2. juni 2001: Malm�s Borgmester Ilmar Reepalu mener ikke at Region Sk�ne har v�ret s� succesfuld som man havde h�bet. Reepalu som har v�ret en st�rk drivkraft bag det regionale selvstyre beklager at regionspolitikernes energi har m�ttet koncentreres om sygehuspolitikken fremfor de regionale udviklings-, arbejsmarkeds- og erhvervslivspolitikker. �rsagen er if�lge Reepalu at man har valgt en forkert regionsmodel i Sk�ne. Han giver udtryk for sine synspunkter i en ny bog om regionsfors�get "För Sk�ne i Europa - röster om en regions utveckling", hvor han blandt andet skriver: "Vi borde ha gett regionen mer tid att v�xa samman och i lugn och ro samlat kunskap, litat p� oss sj�lva och utbildat oss med experimentet. D� hade vi ocks� kunnat styra omst�llningen av sjukv�rden utan att �ventyra regionen."

1. juni 2001: Centerpartiet fors�ger til n�ste �r igen at komme ind i Malm� byr�d. I spidsen st�r Per-Ingvar Jönsson som til Sk�nska Dagbladet udtaler: "Vi vill ha kvar Stortorget som det är med kungastatyn p� sin majestätiska plats. Det är allts� helt unödigt att göra om torget. Rör inte kungastatyn p� Stortorget."

30. maj 2001: Den svenske historieprofessor Harald Gustafsson har idag holdt et foredrag om "Det odelade Danmark. Dansk historia f�re 1658 i sk�nskt perspektiv" i Lund arrangeret af Centrum f�r Danmarksstudier. Gustafsson foretog en gennemgang af Danmarks historie f�r 1658 med fokus p� �stdanmarks historie. If�lge Gustafsson indtager det gamle �stdanmark ikke den plads det burde i dansk historie, og det var motivationen for foredraget. Svenske og desv�rre ogs� sk�nske historikeres uinteresse er dog endnu st�rre end deres danske kollegers, mente Gustafsson. Han fors�gte p� en times tid at r�de bod p� det - og slap ganske godt fra det. Gustafsson blev for alvor kendt i den sk�nske offentlighed da han i pressen meget firkantet p�stod at der aldrig havde fundet etnisk udrensning sted i Sk�neland, s� der var vel blandt en del af publikum en vis skepsis til ideen om at lade ikke-sk�ningen Harald Gustafsson tale om dansk historie i sk�nsk perspektiv. I slutningen af sit foredrag gentog han da ogs� sit udsagn, og begrundede det med at der dengang ikke fandtes de nationale tanker som han mener er foruds�tningen for at nogle kan f� ide til at udf�re etnisk udrensning, men han sagde samtidig ogs� at man var klar over at man tilh�rte et folk, at man havde vage "etniska f�rest�llningar" som gav sig udslag i en "slags solidaritet". Han startede sit foredrag med at sige at danernes rige var opst�et i S�nderjylland i 900-tallet og havde bredt sig �stover. Men l�ser man kilderne f�r man dog det indtryk at danernes rige str�kkede sig fra S�nderjylland til Sk�ne allerede siden senest o. 800. Fra 1000-tallet og frem til 1658 var der ikke en finger at s�tte p� Gustafssons gennemgang og set p� den baggrund m� man sige at han overraskede positivt. De ca. 100 tilh�rere virkede da ogs� veltilfredse bagefter. Temaet var berettiget og man kunne kun �nske at en masse professionelle historikere havde overv�ret foredraget og taget pointen til sig. En st�rre reportage fra Gustafssons foredrag vil kunne l�ses i n�ste nummer af tidsskriftet Sk�neland.

26. maj 2001: Den svenske regering har sagt nej til Steffenstrup (Staffanstorp) kommunes beg�ring om fork�bsret til den gamle skolebygning i Opager. Kommunen havde ellers planer om at lave et oplevelsescenter ved de epokeg�rende ark�ologiske udgravninger i landsbyen. Kommunalr�d Nils-Ove M�rtenson udtaler til Sydsvenska Dagbladet: "Det som kunde ha blivit n�got stort i regionen blev spolierat i det h�r beslutet". Han mener at der en tendens til at sk�nske interesser nedprioriteres, og n�vner som et andet eksempel det lukningstruede historiske museum i Lund.

23. maj 2001: Danskerne skal lokkes til at opdage sin kultur og historie p� den sk�nske side af Sundet, skriver Sydsvenska Dagbladet. Det er det sk�nske turisterhverv der dr�mmer om "en ny dansktid" gennem at markedsf�re Sk�ne med fokus p� 64 slotte. "Danskarna �r ett historie-intresserat folk. Vi tror att de g�rna s�ker sig till sin egen kultur och mycket av den finns i Sk�ne", udtaler Ragnar L�nn�ng som er projektledare f�r "Sk�nska slott".

22. maj 2001: Lunds Universitets Historiske Museum har f�et en vänf�rening, skriver Sk�nska Dagbladet. Repr�sentanter for foreningen afleverede ig�r til Anders Ödman navnelister med underskrifter fra en lang r�kke kendte kulturpersonligheder, der st�tter museets fortsatte virke, heriblandt Per Kristian Madsen, chef for Nationalmuseet i K�benhavn og sir Brian Wilson, tidligere chef for British Museum i London. Foreningsrepr�sentant Anders W. M�rtensson udtaler: "Vi kan inte stillatigande �se det som h�nder. Kunskap om den regionala bygden blir allt viktigare i en snabbt f�r�nderlig v�rld som v�r. Det �r skandalartat att de d� ens kunnat f� en s�dan tanke som att l�gga ner Historiska museet."

21. maj 2001: Frederik II's bibel vendte ig�r hjem til Glimager kirke skriver Kristianstadsbladet. Overdragelsen af biblen skete i en stuvende fuld kirke, hvor menighedsformanden i sin tale mindedes dagen for 389 �r siden hvor biblen blev stj�let af Gustav II Adolfs tropper under h�rgningen af G�nge.

18. maj 2001: Lunds Universitets Historiske Museum fik ig�r bes�g af enmandsudvalget, best�ende af Svante Englund, der har til opgave at skrive en rapport til Universitetsstyrelsen om museet. Chef for museet Anders Ödman siger til Sk�nska Dagbladet at det er f�rste gang Englund bes�ger museet, hvilket han finder "m�rkligt", idet rapporten skal ligge klar meget snart (29. maj). Ödman er informeret om rapportens indhold og den g�r ham dybt bekymret. Men som han udtaler om Englund: "Han vet vad museet betyder i Sk�ne och att det finns en stark opinion för att det skall finnas kvar," med henvisning til blandt andet de 8000 underskrifter p� nettet. Ödman beklager at universitets styrelse ikke bryder sig om museets fremtid: "Deras agerande och signalerna de har s�nt ut p� olika s�tt visar klart vad de st�r. Det �r beklagligt."

17. maj 2001: Rygterne svirrer om Lunds Universitets Historiske Museum, skriver Sk�nska Dagbladet. Redeg�relsen der bestemmer museets sk�bne er snart f�rdig, og if�lge forel�bige oplysninger vil det blive anbefalet at universitetet bliver frigjort fra museumsvirksomhed.

15. maj 2001: Det r�d-gule Sk�nelandsflag tilh�rer ikke bare Sk�ne men ogs� Halland, Blekinge og Bornholm. Derfor b�r Sk�ne have et eget landskabsflag mener Ronnie Hammarstr�m fra N�sum. En ide som oprindeligt kom fra en Stig Bjernekull. Der er verbalt krig mellem tilh�ngere af Hammarstr�ms og Bjernekulls "sk�nske" landskabsflag best�ende af en grib og korsflagets venner, skriver Kristianstadsbladet. Hammarstr�m udtaler: "Det �r Sk�nelands flagga, gamla Terra Scaniae. Allts� tillh�r den ocks� Blekinge, Halland, Bornholm, och en liten del av Norge. Gripen �r d�remot Sk�nes egen landskapsflagga, liksom den gula eken p� bl� bakgrund �r Blekinges. Gripen �r dessutom ritad och godk�nd av riksarkivet och lagstadgad sedan 1939." Det var i forbindelse med Karl X Gustavs begravelse 1660 at hver af erobrede landskaber skulle stille med et flag. P� det sk�nske sattes Malm�s grib. Der er dette svenskopfundne flag Hammarstr�m nu fors�ger at reintroducere og tjene en masse penge p� at s�lge.

12. maj 2001: Sk�nska Dagbladet bringer idag en artikel om Malm�s historie, som starter i 1240'erne da �rkebiskop Jakob Erlandsen byggede borgen Flynderborg der hvor b�rshuset ligger idag, dvs. t�t ved centralstationen. Det mener historikeren Sven Rosborn i hvert fald. Statuen af Sk�nelands erobrer p� stortorvet giver han ogs� en kommentar i artiklen. Der b�r opstilles statuer af Erik af Pommern, der gav Malm� sit velkendte v�ben med gribben, og Christian II, som kendes som "Tyrannen" i Sverige men som "den gode" i Danmark og Sk�ne: "De kan st� och bl�nga p� tjocke Karl som tog Sk�ne 1658 och gjorde Malm� till en tr�kig garnisonsstad."
Hallands Nyheter skriver i dagens leder med tydelig adresse til udviklingen i Halland, Sk�ne og �resund: "Runt om i Europa skapas tydliga regionbildningar, d�r man regionalt formulerar sina egna framtidsvisioner och strategier. Flera av dessa regionbildningar �r nya, andra bygger p� traditioner med r�tter l�ngt tillbaka i tiden. Oavsett om dessa regionbildningar bygger p� historiska, kulturella eller ekonomiska grunder finns det inte s�llan en samh�righet och regional identitet �ver de formella landsgr�nserna."

10. maj 2001: Moderaten Kenth Nilsson stillede for et stykke tid siden forslag i Engelholm byr�d om at �ndre byens forsvenskede navn �ngelholm til den gamle danske stavem�de Engelholm. Kommunen besluttede sig for at h�re eksperter p� omr�der og kontaktede Dialekt- och Ortnamnsarkivet i Lund. Og nu er svaret kommet skriver Helsingborg Dagblad. Arkivchefen G�ran Hallberg svarede at man ikke g�r tilbage til gammel stavem�de af princip: "S�rskilt n�r skriftformen som h�r skulle bryta mot spr�kets g�ngse uttals- och stavningsregler och i namnet ing�ende ordens etymologiska ursprung." Nilssons forslag bliver derfor sikkert afvist.
Men nu er det ikke den oprindelige dansk-skaanske skriftform der bliver brudt af at stave Engelholm rigtigt. Ejheller er Engelholm nogle gammel stavning. S�dan staves det ogs� idag - p� dansk. Det Hallberg mener er naturligvis at det strider mod rigssvenske normer. Men er det indlysende at det s� ogs� strider mod sk�nske "normer"? B�r der ikke tages mere hensyn til en regions historisk-kulturelle identitet end til tvangsp�f�rte sprognormer udefra?

9. maj 2001: I FUENs seneste nyhedsbrev berettes om et bes�g fra Lisa Staeves, repr�sentant for Stiftelsen Sk�nsk Framtid. Sk�nel�nderne er via SSF associeret medlem af den f�derale union af europ�iske folkegrupper og dermed accepteret i den europ�iske mindretalsfamilie p� linie med det danske mindretal i Sydslesvig.

6. maj 2001: Lunds Universitets historiske museum fejrede ig�r Museets dag, skriver Sydsvenska Dagbladet. Man kunne bl.a. se udstillingen om udgravningerne i Opager. Den vigtigste �rsag til dagens arrangement var at g�re opm�rksom p� museets eksistens som trues af massive besparelser. Senest 1. juni skal rapporten om museets fremtid foreligge.

5. maj 2001: Christianstads �rlige byfest Christianstadsdagarna skal have navneforandring til Kristianstadsdagarna, skriver Kristianstadsbladet. "Bort med Ch, in med K" udtaler Kaisa Welander fra festivalkansliet der arrangerer byfesten. Hun forts�tter: "Staden heter Kristianstad med K. Det �r ganska rimligt att festivalen b�r stadens namn. Tidigare f�rekom som bekant diskussioner om att d�pa om Kristianstad till Christianstad, men idag finns inga s�dana tankar kvar. Dessutom har festivalveckan inte l�ngre n�gon direkt koppling till Christian IV och Danmark."
Tilsyneladende er den store debat tidligere p� �ret om Christianstads "danskhed" fuldst�ndig g�et damens n�se forbi. En anden af hendes synspunkter rejser sp�rgsm�let om hvilken planet hun har befundet sig p� det sidste halve �rs tid: "Kristianstad �r en stad vid vatten och det �r en profil vi vill st�rka." For baggrund se 15/2, 18/1 og 16/1 l�ngere nede p� denne side, og l�s eventuelt ogs� Föreningen Sk�nelands Framtids bidrag til Christianstadsdebatten.

4. maj 2001: TV-programtilrettel�ggeren Anders Albien portr�tteres i dag i Sk�nska Dagbladet. Man f�r at vide at han taler et godt dansk og kalder sig �resundsbo. Han ville gerne rejse en statue over en anden og meget kendt TV-mand nu afd�de Lasse Holmqvist ved brof�stet p� Lernakken, fordi "...han drev de sk�nsk-danska integrationsfr�gorna l�ngt f�re alla andra", som Albien udtrykker det. Holmqvist blev tilbage i 1973 valgt til �rets Sk�ning.

28. april 2001: F�reningen Sk�nelands Framtid har p� sit �rsm�de genvalgt Gert Bj�rk til formand.

26. april 2001: Socialdemokraten Lennart Prytzes usaglige angreb p� sk�nsk kultur og identitet forleden (12. april) har f�et Stiftelsen Sk�nsk Framtids formand Göran Hansson til at tage bladet fra munden. I Sydsvenska Dagbladet skriver Hansson bl.a.: "Hur kan en politiker argumentera p� denna l�ga niv�? Hur tror Lennart Prytz att alla de m�nga m�nniskor, som idag arbetar f�r sk�nsk kultur och identitet, k�nner det n�r deras aktiviteter av en av politikerna i Sk�ne blir kallade f�r "unkna" och associeras med suspekt brunskjortementalitet?" Hansson mener at ikke bare Prytz men hele det socialdemokratiske parti p� regionniveau har sat sig for at bek�mpe der sk�nske. Hansson slutter: "Om inte andra s-politiker tr�der fram med en mera kvalificerad syn p� sk�nsk kultur och regional utveckling s� ges inget annat alternativ �n att r�sta p� partier som har en mera trov�rdig framtoning."

25. april 2001: S�vel Kristianstadsbladet som Sydsvenska Dagbladet beretter om Region Sk�nes sp�rgestund ig�r hvor folk kunne stille sp�rgsm�l til Sk�neparlamentsmedlemmerne. Ganske vist var emnet �konomi og sygehuse, men sp�rgsm�lene fokuserede ogs� p� andre ting bl.a. bropriserne. Det interessante er ikke s� meget det der blev sagt men m�den det blev citeret p� i de to aviser. Carl Sonesson udtalte if�lge Kristianstadsbladet: "H�r i Sk�ne �r vi helt �verens om att avgifterna �r alldeles f�r h�ga." Mens han if�lge Sydsvenska Dagbladet udtalte: "I Sverige �r vi r�tt �verens om att priserna �r f�r h�ga." En lignende citat uoverensstemmelse fandt sted 10. april (se denne l�ngere nede).

24. april 2001: Foreningen Sk�nsk Fremtid har p� sin generalforsamling valgt Knud J. Holdt til ny formand. Den afg�ende formand Kjeld B. Nilsson vil forts�tte med at redigere foreningens medlemsblad.

14. april 2001: Kulturföreningen Sk�nelands Flagga har holdt sit 37. �rsm�de. Hele styrelsen med Stig Ingelsg�rd som formand blev genvalgt. Flagforeningen st�r bag den sk�nelandske flagdag og er initiativtager til k�ring af �rets sk�ning.

12. april 2001: Det svenske riksantikvarie�mbete anbefaler at klostermuren i Aahus bevares. L�nsstyrelsen i Sk�ne gik ellers med planer om at rive det middelalderlige kulturminde ned. Riksantikvarie�mbetets udtalelser f�r indbyggerne i Aahus til at drage et lettelsens suk, skriver Kristianstadsbladet. S�vel den lokale hembygdsf�rening som erhvervsdrivende og kulturpersonligheder har reageret p� forslaget om at rive muren ned. Selv byggeudvalget i Christianstads kommune som Aahus ligger i har udtalt sin st�tte til at muren skal bevares (se ogs� 24. marts).
Den lundensiske socialdemokrat Lennart Prytz langer i en kronik i Sydsvenska Dagbladet med overskriften "Identitet med unken doft" ud efter det borgerlige flertal i Sk�neparlamentet og deres fors�g p� at f� sat fokus p� sk�nsk identitet og kultur: "Det pratas mycket om sk�nsk identitet. N�r Bron ger m�jlighet till enklare kontakter s�derut minskar intresset f�r vad som h�nder �t andra h�llet. Fler vill bli allt friare fr�n nationalstaten Sverige. D� odlas sk�nskheten. Regionpolitikerna p� den borgerliga sidan med kristdemokraten Rolf Tufvesson och moderaten Carl Sonesson i t�ten tycker att den sk�nska identiteten skall vila p� den r�dgula fanan, p� spettkakan och sillen, p� en nykomponerad nationalhymn - moderaterna har ju motionerat om det till regionfullm�ktige i april - och p� det sk�nska spr�ket som enligt Tufvesson �r helt v�sensskilt fr�n svenskan. Med hj�lp av myter om hur svenskarna utsatte sk�ningarna f�r "etnisk rensning" n�gon g�ng f�r flera hundra �r sedan, vill Tufvesson hetsa Sk�nes befolkning mot �vriga Sverige."

11. april 2001: Ekstra Bladet kommenterer idag Jyllandspostens nyhed om at "K�benhavnere vil flytte til Malm�", som JP formulerede det i en overskrift. Ekstra Bladet afsl�rer at unders�gelsen er lavet af et for Ekstra Bladet ubekendt analyseinstitut for et ejendomsselskab, som satser p� det sk�nske boligmarked. Denne ejendommelighed som JP virker til at have overset kommenterer Ekstra Bladet s�ledes: "Men hvad kan man forvente af Jyde-Potten, der ikke engang kan stave til Malm� p� dansk."

10. april 2001: Helsingborgs Dagblad beretter om g�rsdagens m�de i Malm� i EUs regionskomite. Regionr�d i Region Sk�ne Henrik Hammar sagde at �resundsintegrationen besv�rligg�res af forskellige regels�t mellem den danske og den svenske stat, og forklarede ogs� hvad der burde g�res: "D�rf�r �r det viktigt att alla olikheter mellan Sk�ne och Danmark inom exempelvis skatte- och socialf�rs�kringssystemen plockas bort." Sydsvenska Dagbladet havde ogs� en artikel om m�det, men her blev Hammar citeret for "...att alla olikheter mellan Sverige och Danmark inom exempelvis skatte- och socialf�rs�kringssystemen plockas bort". Nogle har tilsyneladende pillet ved citatet s� Sk�ne er byttet ud med Sverige. Hvorfor kan man kun gisne om.

8. april 2001: En ny udgravningss�son starter i Opager syd for Lund, beretter Sydsvenska Dagbladet i en helsides artikel. De sk�nske ark�ologer satser p� at finde "Opagerkongens storg�rd", som man kalder det. Opager var en s�kaldt centralplads i jernalderen og kan betragtes som Lunds forl�ber. Opagers st�rrelse i jernalderen tyder p� at det har domineret et omr�de der mere eller mindre svarer til vore dages �resundsregion. Et sp�rgsm�l der melder sig er derfor om Opager kan betragtes som Danmarks f�rste politiske centrum.

2. april 2001: Underskriftindsamlingen p� nettet for at redde Lunds historiska Museum g�r mod sin afslutning, skriver Sk�nska Dagbladet. Initiativtagerne agter at aflevere de mange tusinde underskrifter til Lunds Universitets styrelse inden l�nge.

26. marts 2001: Glimager Hembygdsf�rening har udsendt sin �rbog. Heri berettes bl.a. om den voksende vestensundske interesse for det gamle snaphaneland i det nord�stlige Sk�ne.

25. marts 2001: S�ndagens gudstjeneste i Lille Harrie kirke havde f�et betegnelsen �rhundredernes messe. Den f�rte menigheden igennem kirkens tusind�rige historie, bl.a. med tidstypiske pr�dikener og sange fra forskellige epoker. I dagens anledning bar pr�sten Mats Andersson-Risberg den danske pr�stedragt med pibekraven, som i Sk�neland benyttedes fra reformationen til forsvenskningen. Andersson-Risberg udtaler til Sk�nska Dagbladet: "Att koppla i hop kyrkans historia med folkets �r speciellt."

24. marts 2001: I Aahus ruster indbyggerne sig til protester mod l�nsstyrelsen, som vil rive den kendte 758-�rige klostermur ned fordi den risikerer at styrte sammen. Aahusforfatteren Kenth Olsson anklager hvad han betegner som "talibanerna p� l�nsstyrelsen" for ikke at have vedligeholdt den ordentligt og raser mod nedrivningsplanerne. Til Kristianstadsbladet siger han: "Klostermuren �r en omistlig del av det dansk-sk�nska kulturarvet. Klostret i �hus var internationellt k�nt, h�r utbildades pr�ster och en blev biskop, det �r traktens sj�l." I Aahus planl�gges i �jeblikket protestlister og navneindsamlinger for at redde ruinen.

17. marts 2001: I Sk�nska Dagbladets store artikelserie om Region Sk�ne er man n�et til sp�rgsm�let om sk�nsk identitet og forholdet til den svenske stat. En r�kke regionspolitikere har svaret:
Henrik Hammar (moderaterna): "Sk�ne �r en naturlig region b�de kulturellt och n�ringsm�ssigt och det finns en ganska stark sk�nsk identitet och medvetenhet om landskapets specifika föruts�ttningar, j�mfört med andra delar av Sverige."
Per-Ingvar Johnsson (centerpartiet): "Den sk�nska identiteten finns �nnu fr�mst genom historien och en sk�ning har alltid k�nt sig som en sk�ning, �ven n�r staten delade in Sk�ne i tv� l�n."
Rolf Tufvesson (kristdemokraterna): "Sk�ne har en egen historia och ett eget spr�k. Ser man p� det historiska landskapet och p� de kulturella och spr�kliga s�rdragen skiljer sig Sk�ne fr�n andra kulturomr�den i Sverige."
Om Terra Scani� skriver Sk�nska Dagbladet: "Projektet presenteras som ett redskap att öka integrationen i Öresundsregionen, men väckte en del huvudbry bland historiker, när sk�ningarna friskt tolkades som d�tida gerillakrigare. Det tystades snabbt ned, Sk�ne skriver inte om sin historia."

16. marts 2001: Sk�nska Akademien fejrer sit 20-�rs jubil�um i weekenden meddeler TT. Akademiet har haft stor betydning for at bevidstg�re sk�ningerne om sin s�rlige identitet og samtidig form�et at fjerne noget af den overlegne holdning som nogle svenskere har haft overfor det sk�nske, udtaler det fremtr�dende styrelsesmedlem Helmer L�ng, og forts�tter: "Tidigare var en sk�ning p� scenen bara en komisk figur".

14. marts 2001: Carl Sonesson blev imorges interviewet i �resund Direkte. Her sagde han blandt andet at m�ls�tningen med �resundsregionen er oph�velse af 340 �rs adskillelse og en fuldst�ndig integration.
I Sydsvenska Dagbladet skriver redakt�r Per T. Ohlsson at Sk�ne burde alliere sig med det gamle �stnorske landskab Jemtland: "Och om Sk�ne lyckas utmana Stockholm borde det rimligen gagna - och inspirera - andra svenska regioner. F�r Sk�ne stundar m�nga duster med Stockholm. Det g�ller allt fr�n regler som underl�ttar integrationen �ver Sundet till villkoren f�r det sk�nska sj�lvstyret. I den kampen beh�ver Sk�ne v�nner i ett Sverige som i likhet med andra europeiska l�nder pr�glas av allt st�rre regional m�ngfald. Varf�r inte knyta n�rmare band med J�mtland?" For som han p�peger: "Sk�ningar blickar �ver Sundet och k�nner samh�righet med Danmark. L�ngsamt men s�kert h�ller Bron p� att g�ra K�penhamn till Sk�nes kommersiella och kulturella huvudstad. J�mtarna v�nder sig v�sterut, mot Norge och ett expansivt Trondheim. I b�da fallen �r det uttryck f�r ett slags historiska fantomsm�rtor: Sk�ne var en dansk provins som blev svensk 1658; J�mtland tillh�rde Norge fr�n 1100-talet fram till 1645."

13. marts 2001: Moderaternas to form�nd i Sk�ne, Jerker Swanstein og Margareta P�lsson, argumenterer i en kronik i Helsingborg Dagblad for at afskaffe landsh�vdingen, en slags statsligt udpeget guvern�r: "Beslut som r�r Sk�ne b�r fattas av sk�ningar i Sk�ne. N�r vi nu har en folkvald regional f�rsamling finns det inget behov av statliga �vervakare s�som l�nsstyrelsen eller landsh�vdingen utan dessa institutioner kan i sin nuvarande form avskaffas."
De to kr�nik�rer kommer ogs� ind p� hvilke krav en region skal opfylde for at v�re legitim: "Det finns mycket gott i regiontanken, fr�mst naturligtvis ambitionen att decentralisera beslut s� mycket som m�jligt. Vi tror �nd� inte att man b�r tvinga fram ett inf�rande av starka regionniv�er generellt �ver hela landet som en universalmodell.
F�r att en region ska ha legitimitet och kunna bli framg�ngsrik kr�vs att kraften kommer underifr�n. Det m�ste finnas en vilja fr�n medborgarna och de lokala politikerna, och man m�ste ha en klar bild av vad man vill �stadkomma f�r att en region ska ha f�ruts�ttningar att lyckas.
Sk�ne �r ett bra exempel p� en region d�r f�ruts�ttningarna att fungera v�l finns. Sk�len till detta �r m�nga. Att Sk�ne �r ett gr�nsland med samarbetspartners som Sj�lland, norra Tyskland och Polen som st�ller speciella krav �r ett sk�l. Den historiska, kulturella och traditionella identiteten som pr�glar Sk�ne �r ett annat. "

12. marts 2001: Helsingborg Dagblad bringer idag en artikel om Tor Flensmarck - manden bag Monitor forlaget som bl.a. udgiver SAXO - kulturhistorisk �rsbok f�r Sk�neland med bidrag af mange forskellige forfattere. Selv er Flensmarck if�rd med at skrive et v�rk i flere bind kaldet Sk�nelands medeltid Orter & �tter, hvoraf f�rste bind allerede er udkommet. Som han udtaler: "Det �r det m�ktigaste av allt som jag gett mig in p�. Men det stigande antalet prenumeranter garanterar att utgivningen blir kontinuerlig. L�gger jag av blir jag v�l steglad. Faktiskt har intresset f�r verket visat sig vara st�rre �n v�ntat!"

11. marts 2001: En pr�veudgave af S�ndagsavisen er her til morgen udkommet i dele af det vestlige Sk�ne. Chefredakt�ren skriver p� forsiden: "Kan nationella och regionala nyheter, utblick mot världen och relevant regional annonsinformation mottas gratis i brevl�dan? Varje vecka? I helgen, när du har tid till att bli inspirerad och orienterad? Ja, det kan det!" Det bliver sp�ndende at se om S�ndagsavisen, som i Sk�ne kalder sig Söndagsavisen, kan leve op til det, eller om det bliver en fuser som �resundsnytt.

10. marts 2001: I fem �r har befolkningen i det �stlige Blekinge ikke kunnet se deres egne regionale nyhedsudsendelser Sydnytt som sendes fra Malm�. Det blekingske rigsdagsmedlem Johnny Gylling fra kristdemokraterna har fors�gt at f� den ansvarlige minister, kulturminister Marita Ulvskog, til at g�re noget. I Syd�stran idag beretter Gylling om resultatet: "Hennes svar visar att hon fortfarande inte bryr sig ett dugg om att det finns hundratals hush�ll som har d�lig TV-bild och dessutom inte kan se sina egna regionala nyhetss�ndningar. De digitala s�ndningar hon h�nvisar till visar ju enbart Stockholms-nyheterna. De kan v�l knappast kallas f�r regionala i Blekinge."

8. marts 2001: Region Sk�ne har besluttet at tildele 500.000 kroner til det sk�nske historiebogsprojekt p� nettet. Kun Vänsterpartiet udtrykte skepsis for projektet under behandlingen i Regionstyrelsen.

7. marts 2001: Sk�nska Dagbladet har idag startet en stor artikelserie om Region Sk�ne. Som en optakt har man spurgt en r�kke sk�nske regionspolitikere om de erfaringer de har gjort og hvilke visioner de hver is�r har.
Carl Sonesson (moderaterna): "De o�ndliga m�jligheterna f�r Sk�ne i ett "nytt Europa" och integrationen med Sj�lland."
Berit Wir�dal (kristdemokraterna): "Vi vill ha ett direkt valt regionfullm�ktige d�r sk�ningarna best�mmar."
Marita Sander-Schale (folkpartiet): "Mer makt ska flyttas till regionen, men det �r en process utan tydligt slut."
Sven-Erik Bergkvist (socialdemokratiet): "M�let �r att f�rs�ksverksamheten ska bli permanent, med ett st�rre inflytande �ver den egna kulturen och �ver de milj�- och arbetsmarknadsfr�gor som fr�mst ber�r oss i Sk�ne."

6. marts 2001: Kulturudvalget i Region Sk�ne har besluttet at tildele Lunds historiska museum 375.000 kroner til registreringsvirksomhed.

5. marts 2001: Kristianstadsbladet bringer idag et lille interview med historikeren Sten Skansj�, en af medarbejderne p� Terra Scani�. Skansj� s�tter fingeren p� det �mme punkt: "Mina barn l�ste om den svenska historien med Gustav Vasa och alla de andra, men inget direkt om vad som h�nde h�r i regionen." Det skal der s� r�des bod p� i den nye virtuelle historiebog.

1. marts 2001: Terra Scani� - internetbogen over den sk�nske historie omtales idag i Sk�nska Dagbladet. Den skal ligge endeligt klar til �rsskiftet. Det er meningen at den med tiden skal d�kke hele �resundsregionens historie og ogs� findes i dansk overs�ttelse. I f�rste omgang er det dog tre ting der fokuseres p�: "Sk�nes historia", "100 person�den" og "Sk�nekunskaper".
Glimager i G�nge f�r nu sin 389 �r gamle bibel tilbage, skriver Kristianstadsbladet. Den blev stj�let den 5. februar 1612 af en svensk landskn�gt som var med p� Gustav II Adolf krigstogt i Sk�ne. Takket v�re forfatteren Per Ragnarsson og pr�sten og Halmstedsboen Bror Jansson blev biblen opsporet oppe i Sverige og gennem forhandlinger nu bragt tilbage. Biblen kan fremover ses ved s�rlige lejligheder i Glimager kirke.

28. februar 2001: "I Sk�nes skolor - h�gre s�v�l som l�gre - l�mnas ju icke ens den n�dtorftigaste undervisning i Sk�nes historia. Ja, det existerar v�l knappast ens n�gon l�robok i detta �mne!" S�dan skrev David Assarsson i Det Sk�nska Problemet i 1923. Idag pr�senteredes en model for hvordan Region Sk�nes nye historiebog p� nettet kommer til at se ud. Det er ingen hemmelighed at der er udbredt skepsis i store dele af Sk�nelandsbev�gelsen til denne bog som skal benyttes i skoleundervisningen. Dette skyldes ikke projektet som s�dan, men en tvivl om forfatterne bag vil l�fte opgaven i rette �nd. F.eks. udtalte en af forfatterne, Kjell Hansen, f�lgende i Sydsvenska Dagbladet 14/5 2000: "Politikerna verkar f�rest�lla sig att det finns en helt unik sk�nsk historia, att den �r olik alla andra historier. Men vi som jobbar med den vet att det inte �r s�. Vi ser hur historien s�g ut p� en viss plats, som i det h�r fallet �r Sk�ne men som lika g�rna kunnat vara Halland eller N�rke." S� man skal nok ikke forvente at Assarssons �nske g�r i opfyldelse. Heldigvis er bogen netbaseret, s� eventuelle fejlagtigheder kan rettes, f.eks. hvis en forfatter ikke har kunnet se forskel p� Sk�ne og N�rke (se ogs� 7/7 og 17/7 2000).

27. februar 2001: S� er det tid til at spise fastelavnsboller beretter Sydsvenska Dagbladet idag, og konstaterer at "Sk�ningen s�ger fastlagsbulle. Dansken s�ger fastelavnsbolle, vilket kan tyda p� att ursprunget �r gemensamt." P� svensk kaldes det en semla. Den undrende journalist bag artiklen m� komme nordfra, for han fort�ller om "en kollega, en ursk�ning som aldrig skulle f� f�r sig att ta ordet semla i sin mun. Men han �ter g�rna en fastlagsbulle."

26. februar 2001: S� oprandt den triste �rsdag for Roskildefreden igen. Kvällsposten fandt anledning til en lille notits hvor man bl.a. kunne l�se: "1658 var katastrofen ett faktum. Sk�neland �vergick till Sverige. I Roskilde fanns potentater fr�n b�da sidor n�rvarande n�r fredtraktaten skulle undertecknas. Danske kungen Fredrik III v�rnade i sista stund om sina sk�nel�ndare och pressade fram eftergifter av svensken." Hvorefter notitsen sarkastisk bem�rker: "Och svenskan nickade s� �gonen h�ll p� att ramla ur sina h�lor, �kte hem och gjorde hackmat av allt sk�nskt."

23. februar 2001: Den svenske rigsdag har sagt nej til at st�tte det historiske museum i Lund, skriver Sk�nska Dagbladet. Rigsdagens kulturudvalg siger, at det er Lunds Universitet, der har ansvaret, og dermed kan g�re som de vil. Rigsdagsmanden og folkpartisten Ulf Nilsson fra Sk�ne, som har gjort et stort stykke arbejde for at redde kulturarven, udtaler skuffet: "Det �r de senaste �rens nedsk�rningar av Lunds Universitets budget som har orsaket det h�r. Det sk�nska kulturmaterialat packas i l�dor för magasinering i Stockholm." Ulf Nilsson er blandt de over 2000 som nu har skrevet under p� nettet for at bevare Sk�nes kulturarv i Sk�ne.

22. februar 2001: "1500 har skrivit p� upprop f�r att r�dda Sk�nes kulturarv" er overskriften p� en artikel i dagens Sk�nska Dagbladet. Den omhandler underskriftindsamlingen for at beholde Sk�nes ark�ologiske kulturarv i Sk�ne. Malte Lewan Neelsen, en af de fire initiativtagere, udtaler: "Insamlingen forts�tter. Ju fler namn vi f�r in desto b�ttre." Han siger videre at det bedste var at give underskrifterne til Lunds Universitets rektor Boel Flodgren. Hun er den hovedansvarlige for en eventuel lukning af Historiska museet, og dermed flytning af store dele af Sk�nes kulturarv ud af Sk�ne. Forh�bentlig kan den massive opbakning initiativet har f�et p�virke Flodgren og hendes medbeslutningstagere.

20. februar 2001: Den svenske kulturminister Marita Ulvskog bes�gte ig�r Lunds kulturinstitutioner, beretter Sk�nska Dagbladet. P� sp�rgsm�l om Historiska museets fremtid sagde hun: "Vi kan inte göra n�got �t att universitet beslutat om en neddragning och vi inväntar att den utredning som universitetet tillsatt ska bli klar." Man fornemmer at der er snart bliver travlt ved h�ndvasken.
En l�serbrevskribent i Sydsvenska Dagbladet foresl�r at der dannes dansk-sk�nske frikirkeforsamlinger i Sk�ne med st�tte fra den danske folkekirke. Han mener det vil kunne bevare S�nderslettens mange gamle kirker som p� sigt kan blive truet af den svenske kirkes l�srivelse fra staten.

16. februar 2001: "Drygt 600 personer har skrivit under ett upprop p� internet mot planerna p� att flytta de sk�nska fornfynden till Stockholm," skriver Sk�nska Dagbladet idag. En af initiativtagerne Anders N� Larsson fra S�llskapet Sk�nsk Samling udtaler: "Vi protesterar mot att sk�nska och danska forskare i framtiden ska bli tvungna att resa till Stockholm f�r att forska om �resundsregionen." Antallet af underskrifter p� en dertil oprettet hjemmeside med titlen R�dda Sk�nes kulturarv vokser over al forventning, og de tusind underskrifter er stort set n�et her otte dage efter start. Bl.a. Carl Sonesson og Rolf Tufvesson, nummer et og to i Region Sk�ne, har skrevet under. Det samme g�lder de sk�nske rigsdagsmedlemmer Gunnel Wallin og Tuve Sk�nberg.

15. februar 2001: Ideen med at markedsf�re Christianstad med et vandm�rke ser nu ud til at blive forkastet. Kommunen har f�et lavet en unders�gelse med 150 testpersoner, som viste at ingen forbandt vandsymbolet med Christianstad, bortset fra fem som alle fik forevist en udgave af symbolet hvor byens navn var tilf�jet! Istedet bliver byens hidtidige symbol C4, Christian IV's monogram, formodentlig st�vet af og frisket op og i fremtiden benyttet i sammenh�nge, der skal markedsf�re byen, oplyser Kristianstadbladet (se ogs� 16/1).
Idag vejede Sk�nelandsflaget foran r�dhuset i Svedale i anledning af h�gkomstens dag - dagen i 1679 hvor den sk�nelandske frihedskamp endelig knustes af svenskerne. Det er en af fire sk�nelandske flagdage. I Svedale vedtog byr�det at h�jtideligholde flagdagen p� forslag af de lokale socialdemokrater.

14. februar 2001: Christine Axelsson, socialdemokratisk oppositionsr�d i Region Sk�ne, argumenterer i en kronik i dagens udgave af Helsingborg Dagblad for at det sk�nske selvstyre skal udvikles efter de frie retningslinier den statslige regionkomite PARK angav: "Kommitt�n f�resl�r att f�rs�ken ska f� forts�tta. Det �r bra. PARK skriver att det �r f�r tidigt att se alla resultat, men att det �r sv�rt att g� tillbaka till hur det var innan." Axelsson er enig i PARKs vurdering af at det folkelige engagement i selvstyret b�r blive st�rre: "Med PARKrapporten i minnet, �r en prioriterad uppgift information och kommunikation med medborgarna. Fler ska veta vad Region Sk�ne �r och vi politiker m�ste f� synpunkter p� hur vi ska anv�nda det �kade sj�lvstyret. Ska vi lyckas med f�rs�ket m�ste inv�narna vara medvetna och delaktiga." Axelsson foresl�r at "...vi - trots en synnerligen besv�rlig situation inom h�lso- och sjukv�rden - m�ste satsa mer p� utvecklingsfr�gorna." Og det kan man jo kun v�re enig i.

13. februar 2001: Kultur Sk�ne satser nu stort p� at skoleelever skal f� et bedre billede af deres kulturarv, s�vel ny som gammel og s�vel �st som vest for Sundet, oplyser Sk�nska Dagbladet. En antal s�kaldte kulturp�dagoger ans�ttes og tilknyttes Glimmingehus og Kulturen i Lund, samt Sk�nes Hembygdsförbund og regionmuseet i Christianstad. Det er meningen at de skal formidle kulturhistorien videre til eleverne. Kultur Sk�ne har ogs� f�et tildelt EU-penge s� skoleklasser kan bes�ge steder i regionen med speciel tilknytning til Tyge Brahes liv og virke.

12. februar 2001: Den svenske stats kulturr�d har sagt nej til at forl�nge det kulturpolitiske fors�g som har k�rt i Sk�ne, og som har betydet at regionen har kunnet formulere en selvst�ndig kulturpolitik, herunder fordeling af �konomiske midler. I fuldst�ndig modstrid med de anbefalinger den statslige regionkomite PARK kom med, vil den svenske stat, dvs den socialdemokratiske regering, have sidste ord at skulle have sagt om kulturen i Sk�ne, meddeler Helsingborg Dagblad.
Det har medf�rt st�rke reaktioner fra borgerlige sk�nske politikere. Pia Kinhult, formand for Region Sk�nes kulturudvalg, kritiserer statens rolle: "Ett stort problem �r att �ver huvud taget f� ett svar fr�n staten eftersom man har sv�rt att definiera den statliga kulturpolitiken. Om man ber n�gon f�rtydliga sig, f�r man inga svar medan vi har relativt klart f�r oss vad vi skulle vilja g�ra, eftersom vi har ett v�l f�rankrat regionalt perspektiv."
Det kristdemokratiska regionr�d Rolf Tufvesson kritiserer den ansvarlige i statens kulturr�d: "Maj-Britt Theorins �sikter i fr�gan �r v�l k�nda. Hon �r oerh�rt lojal gentemot kulturminister Ulvskog. De har b�da vid olika tillf�llen med felaktigt underlag uttalat sig om Sk�nes kulturpolitik", og forts�tter: "Det �r ju inte f�rv�nande att en centralist och socialist som Maj-Britt Theorin som p� 70-talet ville f�rbjuda parabolantenner, en redan d� helt l�jev�ckande inst�llning, vill ha en centralistisk kulturpolitik och inte vill till�ta sj�lvstyrande regioner." (se ogs� 12/12 og 13/12 2000).

9. februar 2001: L�serne af bladet �ret Runt har k�ret Vester Vrams kirke i Sk�ne til Sveriges smukkeste. Det lyder jo godt, men man kan ikke andet end at f� en d�rlig smag i munden, n�r man t�nker p� at den gamle danske middelalderkirke fra 1100-tallet blev revet ned for at bygge den nuv�rende i 1869. Arkitekten var svenskeren Helgo Zettervall som var �rsag til flere �stdanske kirkers �del�ggelse end selv samtlige dansk-svenske krige kan beskyldes for at have p� samvittigheden. Palle Lauring bruger i sin bog Danmark i Sk�ne megen plads p� at beskrive Zettervalls h�rgen i Sk�ne, og bet�nker sig ikke et �jeblik p� at kalde ham en vandal. Den ber�mte friskyttekaptajn Simon Andersen kom i�vrigt fra Vester Vrams sogn.

8. februar 2001: En underskriftindsamling for at beholde den sk�nske ark�ologiske kulturarv i Sk�ne er idag startet. I mods�tning til den tidligere organiseret af Bo Sj�gren (se 19/1), kan det denne gang lade sig g�re at skrive sig p� listen p� en specielt oprettet hjemmeside. Underskriftindsamlingen er organiseret af Anders Larsson fra Sällskapet Skånsk Samling, Kjeld B. Nilsson fra Sk�nsk Fremtid og Malte Lewan Neelsen og Erik Robertson fra Föreningen Skånelands Framtid.

6. februar 2001: Man er nu begyndt at benytte samiske stednavne sammen med de svenske i Norrland. Det sker dels som f�lge af den nye sproglov, dels som f�lge af at Svenska Turistf�reningen ser kommercielle fordele ved navneskift. P� vejskilte til Kiruna st�r der nu ogs� det samiske navn Giron, og Kebnekaise skal markedsf�res som Giebnegaisi. Nu venter vi bare p� at den nye sproglov ogs� bliver f�rt ud i livet i Sk�neland.

3. februar 2001: TV2 Nyhederne havde af en eller grund fundet det interessant at interviewe chefredakt�r Per Svensson fra Kv�llsposten efter at han i sin avis var kommet med udfald mod Danmark og danskerne. Dem gentog han i TV2, og sluttede med at sige at �resundsbroen fra et svensk synspunkt ingen steder f�rer hen, andet end til Danmark. Det er sv�rt at sige om den ikke-sk�nske og muligvis danofobe Svensson fors�gte at v�re morsom. Hans d�rlige stereotypiske skildring af to folk adskilt af �resund bidrager kun til at sabotere det mentale brobyggeri, der jo fokuserer p� det indbyggerne har til f�lles over �resund, og ikke det der skiller. Kv�llsposten er Malm�-udgaven af den stockholmske tabloid-avis Expressen.

2. februar 2001: Nordv�stra Sk�nes Tidningar bringer en kronik af arkitekt, professor og styrelsesmedlem i Sk�nske Akademi Peter Broberg fra Landskrone. Heri diskuteres Sveriges regionalisering ud fra et sk�nsk perspektiv: "Den kulturhistoriska regionen �r speciellt sj�lvklar som bas f�r en utveckling av identiteten. D�rf�r �r av de svenska regionsf�rs�ksregionerna endast Gotland r�tt. Gotland har en speciell geografisk situation, en egen historia och ett eget spr�k (gutam�let). Kalmar �r d�remot en del av Sm�land, V�stra G�taland ett sammelsurium av landskap med olikartade f�rh�llanden. Sk�ne �r en del av Sk�neland, det vill s�ga det gamla �stdanmark och likaledes en egen historia, ett spr�k och en geografisk koppling til Danmark och K�benhavn." Broberg ser Sk�ne, Halland og Blekinge som een samlet kulturhistorisk region, som ikke burde v�re splittet op.

1. februar 2001: Den ledende kristdemokrat i Region Sk�ne, Rolf Tufvesson, er blevet portr�tteret i Sk�nska Dagbladet. Han siger blandt andet: "Jag �r en �vertyget federalist och tyckte d� att kristdemokraterna var det enda r�tta". Tufvesson understreger endvidere: "Att jobba f�r att det regionala sj�lvstyret nu m�ste permanentas och utvecklas i Sk�ne g�r d�rf�r alldeles ihop med att fira Sveriges Nationaldag. Detta har av n�gon underlig anledning f�rv�nat m�nga svenska journalister och politiker." Tufvesson mener at Sverige alt for l�nge er blevet dirigeret fra rigsdagen uden at sk�ningerne har haft nogen reel indflydelse p� de vigtige beslutninger. Dette demokratiske problem har han sat sig for at �ndre.

28. januar 2001: Sydsvenska Dagbladets leder b�rer idag overskriften "Vem styr Sk�ne?". Heri diskuteres de uklare magtforhold mellem stat, Sk�neparlament og kommuner. Sydsvenskan opfordrer Region Sk�ne til at tage initiativet: "Det �r dags f�r regionstyrelsen att rycka �t sig initiativet och bli mer p�drivande i utvecklingen av Sk�ne. F�rst n�r det nyvunna sj�lvstyret ut�vas har regionpolitikerna verklig legitimitet."
Kv�llspostens leder tager idag den elendige historiekundskab i samfundet op. Som udgangspunkt n�vner lederen de mange ark�ologiske fund i Sk�ne: "Tack och lov v�rdar vi i n�gon m�n dessa minnen, �ven om museer, som Lunds universitets historiska museum f�r n�rv�rande, stundom �r hotade av kortsiktiga besparingsf�rslag". S� langt s� godt om ark�ologien. Men umiddelbart bagefter forts�ttes der: "Men vi har �ven ett antal �r av skriven och dokumenterad svensk historia. Och v�r omsorg om denna �r betydligt mindre. Kunskaper i v�r svenska historia har l�nge f�tt st� i bakgrunden". Noget kunne tyde p� at lederskribenten Peter J. Olsson selv kunne tr�nge til noget historiekundskab, Sk�nes s�rlige historie taget i betragtning.

27. januar 2001: Sk�nsk Fremtids �resmedlem, den sk�nelandske historiker og forfatter Uno R�ndahl, f�r idag bragt et l�serbrev p� Kristianstadsbladets lederside hvori han han argumenterer for at beholde C4 logoet: "Efter m�nga �rs tj�nst vid polisen i Kristianstad �r jag v�l f�rtrogen med staden och alla dess minnesm�rken fr�n en svunnen tid. Inte utan stolthet har jag i m�nga historiska sammahang pl�derat f�r stadens vilja att beh�lla sitt kungliga namnchiffer, som ett minne av stadens grundare, den o�vertr�ffade byggherren Christian IV:e, - "Vor hele kongel�ngdes mest levende d�de"!"
R�ndahl slutter: "Men f�rhoppningsvis skall f�rnuftet och k�nslorna f�r traditioner f� en plats om man p� allvar skall ta st�llning till det bef�ngda f�rslaget om en symbolisk v�gcirkel i st�llet f�r v�rt C4. Men det b�sta och billigaste vore nog att "hiva" f�rslaget i "runda arkivet", f�r det kan v�l inte vara s� att den f�rsvenskning som b�rjade p� 1680-talet �nnu inte �r avslutad?"

24. januar 2001: Arbejdet med skabelsen af en sk�nsk nationalsang g�r tr�gt, oplyser Sk�nska Dagbladet idag. Sk�neparlamentets kulturudvalg har endnu ikke haft tid til at g� videre med ideen om en Sk�nesang, selvom det nu er snart et �r siden det blev diskuteret. P.g.a. modstand fra venstrefl�jen har sagen v�ret lidt kontroversiel, og er sikkert en anledning til at den sk�nske nationalsang er havnet i en syltekrukke. Venstrefl�jen kritiserer ideen for "...att späda p� de separatistiske strömningar i regionen som har som m�l att skilja Sk�ne fr�n nationen Sverige.". Kulturudvalgets formand, den konservative Pia Kinhult, lover dog at nationalsangen snart bliver taget op igen. Sk�nska Dagbladets artikel slutter: "Kanhända blir det en hymndebatt mitt i valrörelsen nästa �r." N�ste �r skal der v�re valg til Sk�neparlamentet, og noget tyder p� at sk�nsk kultur og identitet, samt relationerne til Stockholm bliver et stort valgkampstema.

20. januar 2001: Det kristdemokratiske regionr�d Rolf Tufvesson, som har ansvar for kultur og udviklingssp�rgsm�l i Region Sk�ne, er blevet interviewet i den gratisomdelte nordvestsk�nske avis Mixen:
Mixen: Om du skulle bo i ett annat land, vilket skulle du d� v�lja?
Tufvesson: Det skulle vara ett europeiskt land, troligtvis hade jag valt Danmark.
Mixen: Varf�r just Danmark?
Tufvesson: Danmark �r det gamla moderlandet och det danska kynnet tilltalar mig.
Mixen: Din h�gsta �nskan just nu?
Tufvesson: Att mina n�ra och k�ra far vara friska och krya och att Sk�ne f�r ett �kat regionalt sj�lvstyre.
Mixen: Vad s�ger Du om jag s�ger Sverige:
Tufvesson: Nationalstat
Mixen: Vad s�ger Du om jag s�ger Danmark:
Tufvesson: Moderland

19. januar 2001: Amat�rark�ologen Bo Sj�gren fra Nevlinge har de seneste uger samlet underskrifter til st�tte for det historiske museum i Lund (se 28/12 2000). Adskillige hundreder er kommet ind. Og tilsyneladende har den massive folkelige opinion sin effekt. Museets chef Anders �dman har oplyst, if�lge Kristianstadsbladet, at besparelseskravet nu er nede p� 200.000 svenske kroner. En nedgang p� 1.3 mio. kroner. �dman sender i�vrigt en stor tak til alle der har skrevet under.

18. januar 2001: Kristianstadsbladets leder g�r nu i forsvar af den �rligt tilbagevendene byfest kaldet Christianstadsdagene, hvis danske gemyt nogle folk i byen har fors�gt at f� nedtonet (se 28/9 2000): "Vi anser n�mligen att festarrang�rerna absolut ska h�lla fast vid det ursprungliga danska konceptet och i h�g utstr�ckning lyfta fram och f�rst�rka det i s�v�l inramning som i utbudet av aktiviteter."
Der har i den senere tid v�ret alvorlige angreb p� Christianstads danske sj�l (se ogs� 16/1 2001). Det er overraskende at der findes mennesker der ikke kan eller vil se at Christianstad kan spille en meget vigtig rolle for ikke bare det nord�stlige men hele Sk�ne i det mentale brobyggeri i �resundsregionen. Derved kan Christian IV's gamle by og Sk�neparlamentets hjemsted for alvor komme ind i bevidstheden hos sk�ninger, sj�ll�ndere og andre danskere til stor gavn for byen.
Begge angreb ser heldigvis ud til at blive afvist, da de ingen st�tte har i den brede befolkning.

17. januar 2001: Det f�lles �resundsbilag som Sydsvenska Dagbladet og Berlingske Tidende har haft i deres respektive aviser nedl�gges. Bilaget �resundsnytt kunne ikke tr�kke nok annonc�rer. I betragtning af at bilaget n�sten demonstrativt fors�gte at fremstille sk�ninger som svenske stereotyper, og stort set var blottet for artikler som fokuserede p� de mange ting som folket p� begge sider af �resund trods jernt�ppet stadig har tilf�lles, er der intet at begr�de. Den redaktionelle linie bag �resundsnytt har ikke bidraget til det mentale brobyggeri.

16. januar 2001: En debat om hvilket logotype Christianstad skal markedsf�re sig med har k�rt i byen den seneste tid. Hidtil har man benyttet Christian IV's C4 monogram som har udgjort byv�bnet siden byens grundl�ggelse. Kommunens erhvervschef Lars Blixt har foresl�et at bytte C4 symbolet ud med en ring med b�lger i, der angiveligt skulle symbolisere vandet omkring byen prim�rt Kristianstad Vattenrike. Adskillige borgere i Christianstad har modsat sig forslaget. Senest fire fremst�ende politikere og kulturfolk, som p� Kristianstadsbladets lederside skriver: "...att avst� fr�n C4-symbolen vore en dumhet. Den st�r f�r b�de historia och framtid. Carl XI misslyckades med att utrota denna helt unika minne fr�n den danska tiden. M�tte detta nya f�rs�k ocks� misslyckas." De foresl�r at Christianstadsborgerne selv f�r lov til at bestemme, om ikke gennem en kommunal folkeafstemning, s� i det mindste ved at der laves en stor opinionsunders�gelse.

15. januar 2001: Ann-Mari Campbell, sk�nsk regionr�d for Vänsterpartiet (et slags s�sterparti til Socialistisk Folkeparti og Enhedslisten), f�r i dagens udgave af Helsingborg Dagblad bragt en kritisk kronik om EU og Sk�ne: "EU �r viktigare f�r Sk�ne �n f�r �vriga Sverige, det menar s�v�l borgerliga som socialdemokratiska f�retr�dare f�r Region Sk�nes ledning. Dels �r det geografiska l�get s�dant att samarbetet med s�v�l �vriga EU-l�nder som ans�karl�nderna blir ett positivt inslag i Region Sk�nes verksamhet, dels finns stora pengar att h�mta i form av olika projektmedel. Visserligen beklagar man sig �ver sn�riga regler som st�ller till det ibland men i stort �r tong�ngarna positiva och n�r tungan slinter blir Region Sk�ne till en sj�lvst�ndig EU-region som mer och mer frig�r sig fr�n sitt nationella beroende.
Baksidan gl�ms l�tt bort. EU-projektet �r en av de stora bovarna i dramat kring nedrustningen av v�r offentliga sektor. Det �r ytterst EU-direktiv som �lagt oss att sk�ra ner den offentliga sektorns utgifter och hitta privata l�sningar p� v�lf�rdens problem. Det �r ocks� genom EU:s f�rsorg vi tvingas f�lja strikta upphandlingsregler och f�rhindras att driva verksamheter efter ekonomiska sj�lvhush�llningsprinciper. Detta gl�mmer EU:s solskensambassad�rer s� g�rna bort."
Campbell slutter: "Till sist: uppgiften f�r Region Sk�ne �r v�l i f�rsta hand �nd� att fr�mja Sk�nes utveckling och g�ra Sk�ne till en bra region att leva och bo i, inte att verka som EU:s lobbyister i Sverige."

11. januar 2001: Lunds universitetsbiblioteks samling af h�ndskrifter fra middelalderen skal blive tilg�ngelige p� internet. Perlen i samlingen er en af Danmarks �ldste h�ndskrifter, Necrologicum Lundense. Heri findes bl.a. en afskrift af Knud den Helliges gavebrev til domkirken i Lund - det �ldste kendte danske brev.

10. januar 2001: Den socialdemokratiske opposition i Sk�neparlamentet pr�senterede ig�r en kritisk rapport om Region Sk�nes to f�rste to �r og havde fokus lagt p� sygehuspolitikken. Kristianstadsbladets leder diskuterer idag den socialdemokratiske kritik, men finder den ikke berettiget. De problemer der findes skyldes i h�j grad socialdemokraternes tidligere misregimente p� omr�det. Lederen udtrykker dog h�b om at Sk�neregering og Sk�neopposition kan finde sammen: "Kanske v�gar vi inf�r andra halvlek hoppas p� ett �ppnare klimat mellan herrar Sonesson och Bergkvist. Inom sjukv�rden skulle det definitivt gagna luttrade patienter och anst�llda. Skulle regionspolitikens fokus dessutom f�rskjutas fr�n sjukv�rd mot regional utveckling skulle �nnu fler sk�ningar finna n�gon mening med Region Sk�nes existens." Og det har lederen ganske ret i. Sygehuspolitik vil aldrig engagere befolkningen i positiv retning. Det vil sp�rgsm�let om regional udvikling derimod.

8. januar 2001: En k�benhavnerforstad planl�gges i det sydligste Malm� beretter Sk�nska Dagbladet. Navnet bliver Hyllievang og kommer til at ligge ved den kommende storstation Hyllie og f�r det meget omtalte 285 meter h�je Scandinavian Tower som nabo. Tidsafstanden bliver mindre en halv time i tog til K�benhavns centrum. Meningen er at det nye kvarter skal have ansigtet vendt mod K�benhavn, som Sk�nska Dagbladet udtrykker det.

Tilbage til hovedside.